Akademiska sjukhuset

Kost som tilläggsbehandling kan hjälpa barn med reumatism

Dela

Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA), är den vanligaste reumatiska sjukdomen som drabbar barn. Trots läkemedelsbehandling fortsätter många att ha smärta och trötthet även när ledinflammationen tycks vara under kontroll. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att tilläggsbehandling med antiinflammatorisk kost kan ge bestående effekter på bland annat sjukdomsaktivitet och behov av läkemedel.

Trots läkemedelsbehandling mot barnreumatism fortsätter många att ha smärta och trötthet även när ledinflammationen tycks vara under kontroll. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att tilläggsbehandling med antiinflammatorisk kost kan ge bestående effekter på bland annat sjukdomsaktivitet och behov av läkemedel. Frukt och grönt är en viktig del i kostbehandlingen.
Trots läkemedelsbehandling mot barnreumatism fortsätter många att ha smärta och trötthet även när ledinflammationen tycks vara under kontroll. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att tilläggsbehandling med antiinflammatorisk kost kan ge bestående effekter på bland annat sjukdomsaktivitet och behov av läkemedel. Frukt och grönt är en viktig del i kostbehandlingen. Mostphotos

– Resultaten indikerar att SCD (specific carbohydrate diet); en kost som tidigare undersökts vid inflammatorisk tarmsjukdom, också verkar kunna ge positiva effekter hos barn med JIA.  Kosten verkar kunna lindra kvarstående symtom som barnen har trots medicinering, säger Naima Hagström, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste reumatiska sjukdomen hos barn. I Uppsala län finns cirka 110 barn och ungdomar med JIA som definitionsmässigt bryter ut före 16 års ålder. När en eller flera leder är inflammerade leder det ofta till smärta, stelhet och rörelsehinder. Det är även vanligt med ökad trötthet och barnen/ungdomarna har en ökad risk för depression. Två av tre som diagnosticeras är flickor, något man ännu inte säkert vet orsaken till. Jämte övriga länder i Norden och vissa delar av USA är förekomsten hög i Sverige; högre än i sydeuropeiska länder, Afrika och Asien.

Kost som tilläggsbehandling

Syftet med studien var att undersöka effekterna av SCD som tilläggsbehandling. Kosten består i huvudsak av frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter, kött, fågel, fisk och skaldjur. Samtidigt utesluts livsmedel med ett högt stärkelseinnehåll, till exempel spannmålsprodukter, ris och potatis. Dessutom utesluts laktos och tillsatt socker bortsett från honung. Även intaget av vissa tillsatser, främst emulgeringsmedel, begränsas.

– Eftersom man utesluter hela livsmedelsgrupper, vilket inte rekommenderas, ville vi se hur barnens faktiska matintag såg ut när de följde SCD-kosten. Generellt gav kosten ett bra livsmedels- och näringsintag, men vi såg bland annat en risk för lågt intag av kalcium och D-vitamin som är extra viktigt för skelettet vid inflammatorisk sjukdom, förklarar Naima Hagström, och fortsätter:

– Det vi tror driver förbättringarna är framför allt ett väldigt högt intag av frukt, grönsaker, baljväxter, frön och nötter. Detta är livsmedel som vi vet innehåller mycket fibrer, vitaminer, mineraler och olika fytonutrienter - bioaktiva ämnen som produceras av växter- och som kan minska inflammation.

Enligt Naima Hagström ökar studien även förståelsen för de många utmaningar som barn och familjer möter vid kostbehandlingar. Gemensamt för alla deltagare var att kosten påverkade vardagen för hela familjen. Barnen/ungdomarna behövde äta hemlagad mat och ta med sig mat hemifrån vart de än gick, även till skolan. Trots detta upplevde de flesta deltagandet som en positiv upplevelse. De fick prova en väg att själva kunna påverka sin sjukdom vilket Naima Hagström menar var uppskattat.

Bakgrunden till studien är att det idag saknas evidens vad gäller specifik kost till barn med reumatism. Trots tillgång till god medicinsk behandling fortsätter många barn att ha symptom som smärta och trötthet även när inflammationen tycks vara under kontroll. Detta leder, enligt Hagström, till att familjer söker efter annat som kan hjälpa, till exempel kostförändringar. I takt med ökad kunskap kring tarmens immunologiska roll (mikrobiotan) och kostens immunmodulerande potential har också intresset för kostbehandling vuxit.

Naima Hagström rekommenderar dock inte att man inför strikt SCD-kost.

– Nej, jag tycker inte att man ska följa någon specifik kost eller utesluta hela livsmedelsgrupper då det inte finns vetenskapligt stöd för att det fungerar. Här behövs mer forskning. Däremot kan man absolut se över vad man äter och göra förbättringar. Förutom att öka intaget av till exempel frukt, grönsaker och baljväxter, kan man försöka laga så mycket som möjligt från grunden. Sen vet vi att det är bra att minska på snacks, godis, kakor, glass och läsk som sannolikt kan påverka inflammation negativt, avrundar hon.

FAKTA: SCD-kost (Specific carbohydrate diet)

  • Består i huvudsak av frukt, grönsaker, nötter, frön, baljväxter, kött, fågel, fisk och skaldjur.
  • Utesluter livsmedel med högt stärkelseinnehåll, till exempel spannmål, ris och potatis.
  • Laktos och tillsatt socker bortsett från honung utesluts.
  • Intaget av vissa tillsatser, främst emulgeringsmedel, begränsas.

Nyckelord

Kontakter

Naima Hagström, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet; naima.hagstrom@uu.se

Lillemor Berntson, överläkare, med ansvar för barnreumatologi på Akademiska sjukhuset, tillika ansvarig för forskningsstudien; 018-611 58 91 eller 070-651 00 02, lillemor.berntson@uu.se

Bilder

Lillemor Berntsson, överläkare inom barnreumatologi, Akademiska sjukhuset
Lillemor Berntsson, överläkare inom barnreumatologi, Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ballongvidgning på urologmottagningen - ny behandling för patienter med urinrörsförträngning15.5.2025 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Nu kan patienter med återkommande urinrörsförträngning behandlas med ballongvidgning på Akademiska sjukhuset, som alternativ till traditionella kirurgiska ingrepp. Det är en ny och innovativ behandling som ges på urologmottagningen och innebär att man via urinröret för in en ballongkateter för att vidga förträngningarna. Samtidigt utsöndrar ballongen cytostatika för att minska risken för återfall. Metoden är redan etablerad i Sverige där cirka 300 patienter redan genomgått behandling på olika sjukhus. Att ingreppet görs på urologmottagningen innebär att patienten slipper läggas in på sjukhuset vilket frigör vårdplatser för andra, mer behövande.

Unga vuxna med cancer ska erbjudas särskild uppföljning på Akademiska15.5.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Unga vuxna med cancer ska erbjudas bättre uppföljning liknande den efter barncancer. Till hösten startar en pilotstudie inriktad på unga med cancer vid Akademiska sjukhuset finansierad av Regionalt Cancercentrum Mellansverige. Både sjukdomen i sig och dess behandling kan leda till sena komplikationer som påverkar såväl kroppen som den psykiska hälsan, men även personens liv och ekonomi. Långtidsuppföljning av denna patientgrupp är ännu inte standardiserad på samma sätt som för vuxna som haft cancer som barn.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye