En genvariant ökar risken för postcovid
21.5.2025 18:09:44 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Ett internationellt forskarlag har funnit en genetisk koppling till långdragna symtom efter covid-19. Den identifierade genvarianten är belägen nära genen FOXP4 som är känd för att påverka vår lungfunktion. Studien har letts av forskare vid Karolinska Institutet och Institute for Molecular Medicine Finland och är publicerad i tidskriften Nature Genetics.

De biologiska orsakerna bakom kvarstående symtom efter covid-19-infektion, så kallad postcovid eller långtidscovid, är ännu oklara. Vanliga symtom inkluderar trötthet, kognitiva svårigheter och andningsproblem, vilket kan minska livskvaliteten.
I ett internationellt samarbete – Long COVID Host Genetics Initiative – har forskare analyserat genetiska data från 6 450 patienter med postcovid och över en miljon kontrollpersoner i 24 studier från 16 länder. De fann en genvariant som ökar risken för postcovid med cirka 60 procent. Den genetiska kopplingen bekräftades i en oberoende analys med ytterligare 9 500 patienter.
Genvarianten är belägen precis intill genen FOXP4, som är involverad i lungornas utveckling och lungsjukdomar.
– Våra resultat visar att lungfunktionen spelar en viktig roll i utvecklingen av postcovid. Även om denna genvariant signifikant ökar risken är det viktigt att förstå att den bara utgör en del av ett betydligt större pussel, säger Hugo Zeberg, universitetslektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och en av studiens huvudforskare.
– Genetiska studier ger insikter om sjukdomars riskfaktorer och är särskilt användbara för sjukdomar där de exakta mekanismerna fortfarande är okända, säger Hanna Ollila, forskare vid Institute for Molecular Medicine Finland, Helsingfors universitet, samt Department of Anesthesia and Center for Genomic Medicine vid Massachusetts General Hospital, USA, som varit med och lett studien.
Se den vetenskapliga artikeln för information om finansiering och potentiella intressekonflikter.
Publikation: “Genome-wide association study of long COVID”, Vilma Lammi et al., Nature Genetics, online 21 maj 2025, doi: 10.1038/s41588-025-02100-w.
För mer information, kontakta:
Hugo Zeberg, Universitetslektor i genetik
Institutionen för fysiology och farmakologi, Karolinska Institutet
Max Planck Institutet för evolutionär antropologi
Tel: 0046-730-61 60 69
E-post: hugo.zeberg@ki.se
Hanna M. Ollila, FIMM-EMBL Group leader
Institute for Molecular Medicine Finland (FIMM),
HiLIFE, University of Helsinki, Finland
E-post: hanna.m.ollila@helsinki.fi
Kontakter
PresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
PRESSINBJUDAN: Finsk forskning på återlämnade kvarlevor presenteras9.2.2026 14:50:16 CET | Pressinbjudan
År 2024 återlämnade Sverige och Karolinska Institutet kvarlevorna efter 82 finska individer till Pälkäne kommun i Finland. Där har en tvärvetenskaplig forskargrupp från Åbo universitet tagit prover på dem. Nu kommer forskargruppen till Karolinska Institutet för att presentera sina resultat. Välkommen den 17 mars till ett öppet symposium i Biomedicum, KI campus Solna.
Ingen ökad risk för ändtarmscancer vid ulcerös proktit5.2.2026 15:33:25 CET | Nyhetsbrev
Personer med ulcerös proktit, en mildare och begränsad form av ulcerös kolit, löper ingen högre risk att drabbas av ändtarmscancer än befolkningen i stort. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i Gastroenterology. Fynden kan bidra till en mer individanpassad uppföljning av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.
KI utser två nya hedersdoktorer som förändrat synen på munhälsa respektive bröstcancer22.1.2026 08:50:00 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet har utsett de världsledande forskarna Timo Sorsa och Charles ”Chuck” Perou till hedersdoktorer i odontologi respektive medicin. Med sin forskning har de båda bidragit till nya sätt att förstå hur sjukdomar uppstår och hur de kan upptäckas och behandlas tidigare.
Nya hjärnkartor utmanar traditionella beskrivningar av hjärnan21.1.2026 08:00:00 CET | Nyheter
I mer än ett sekel har kartor av hjärnan baserats på hur vävnaden ser ut under mikroskop. Dessa anatomiska kartor delar upp hjärnan i regioner utifrån strukturella variationer i vävnaden. Men speglar dessa indelningar verkligen hur hjärnan fungerar? En ny studie på möss från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, tyder på att så ofta inte är fallet.
Luftföroreningar kan öka risken för nervsjukdomen ALS20.1.2026 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum