Rävens dvärgbandmask etablerad i Uppsala
Det första fallet av rävens dvärgbandmask i Uppsala län påvisades i Gränbyområdet i Uppsala 2024. En utökad provtagning de senaste månaderna för att bedöma utbredningen av denna parasit visar i nuläget på en förekomst inom ett begränsat område. Då parasiten påvisats vid upprepade provtagningar anses dvärgbandmasken nu vara etablerad i området.

Med fynden i Gränby i Uppsala har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) nu hittat ett tredje område i Sverige med etablerad förekomst av rävens dvärgbandmask. Sedan tidigare finns två områden där ett flertal rävar påvisats med parasiten, ett område nordost om Uddevalla och ett söder om Gnesta. Uppföljande provtagningar i dessa områden visar att parasiten långsamt har spridits vidare geografiskt i åtminstone Gnesta kommun.
– När ett första fall påvisas i ett område är nästa steg att undersöka hur förekomsten ser ut i närområdet genom att undersöka fler rävspillningar. Efter analyser av cirka 70 prover insamlade senaste månaderna runt Uppsala stad kan vi se att det finns flera positiva prover i i norra Uppsala men bara några kilometer utanför detta område är proverna negativa. Bilden vi får från övervakningarna som utförts i olika projekt sedan 2011, när parasiten först upptäcktes i Sverige, är att parasiten förekommer väldigt sporadiskt men att den har etablerat sig i några få och ganska avgränsade områden, säger Erik Ågren, statsveterinär på SVA.
Internationellt är rävens dvärgbandmask utbredd i många länder och i dem är många människor potentiellt exponerade för smittan. Det är dock få människor som smittas och blir sjuka. Då situationen i Sverige ännu verkar vara endast fläckvis förekomst av parasiten förbereder SVA en studie för att avmaska rävar i ett etablerat område med mål att helst utrota smittan där.
– Även om smittrisken är mycket låg ger dvärgbandmask en allvarlig sjukdom för de människor som drabbas. När parasiten förekommer i större samhällen är det också fler människor som utsätts för smittrisk. Då dvärgbandmasken ännu inte verkar vara så utbredd är det nu som man kan försöka få bort smittan från rävarna i området. Avmaskning av rävar har gjorts i andra länder, dock med varierande resultat då de flesta länder har parasiten utbredd i en betydande del av rävpopulationen. Behandlingar av vilda djur är något vi normalt inte gör i Sverige, men vi planerar för en pilotstudie för att få bort en potentiellt allvarlig zoonotisk smitta, säger Erik Ågren.
Dvärgbandmask sprids genom att mellanvärden, vanligen en smågnagare, äter parasitägg som finns i miljön. Larvstadiet utvecklas i levern, och när räven, som är huvudvärd för parasiten, äter den infekterade gnagaren utvecklas larverna till 3 mm långa vuxna bandmaskar i tarmen. Parasitägg utsöndras senare med avföringen så dessa hamnar i miljön.
– Hundar som äter infekterade sorkar kan sedan sprida parasitägg, precis som rävar. Varken räv eller hund blir sjuka av masken i tarmen. Hundägare som vet eller misstänker att hunden kan äta smågnagare och bor i, eller nära, ett område med etablerad smitta rekommenderas avmaska sin hund en gång varje månad. Katter är dåliga värdar för just dvärgbandmasken men utekatter kan ändå behöva avmaskas mot spolmask och de andra arter av bandmask som de ofta får i sig när de äter smågnagare, säger Eva Osterman Lind, parasitolog på SVA.
Människor kan råka få i sig de mikroskopiskt små parasitäggen om de finns på något man äter. Ett fåtal personer i Sverige har under de senaste åren diagnosticerats med sjukdomen alveolär echinokockos som orsakas av rävens dvärgbandmask. Eftersom det kan gå uppemot femton år från smitta till dess att sjukdomssymtom uppträder, är det ofta väldigt svårt att fastställa var och när smittan skett.
Här är förslag på åtgärder som minskar risken för att drabbas av rävens dvärgbandmask, men även av andra smittor i miljön.
- Tvätta händerna innan matlagning och måltider.
- Skölj grönsaker.
- Skölj bort synlig jord från frukt och bär.
- Tvätta händerna efter arbete med jord.
- Försvåra för rävar att ta sig in i trädgårdsodlingar genom att till exempel sätta upp stängsel, odla under fiberduk eller odla i växthus.
- Avmaska hundar som kan ha ätit gnagare, och schamponera hundar som rullat sig i rävspillning om rävens dvärgbandmask finns i området.
- Undvik att röra vid rävspillning, och använd handskar om du behöver hantera rävar eller deras spillning och tvätta händerna efteråt.
Det bedöms vara en mycket låg risk för bli smittad med dvärgbandmask genom att äta bär från skogen.
Folkhälsomyndigheten bedömer att enstaka fall av rävens dvärgbandmask kommer att fortsätta att upptäckas hos människor framöver, men att smittan även i fortsättningen kommer att vara mycket ovanlig.
SVA:s bedömning är att fler enstaka fall av rävens dvärgbandmask kan förväntas hos räv framöver men i nuläget är parasiten sällsynt och förekommer endast sporadiskt i landet.
Nyckelord
Kontakter
Erik ÅgrenBiträdande statsveterinär
Tel:070-216 05 57erik.agren@sva.seEva Osterman LindLaboratorieveterinär
Tel:018-67 40 37eva.osterman-lind@sva.seBilder



Länkar
Farliga djursmittor kan få allvarliga konsekvenser, från lidande hos djur och människor till ekonomiska förluster och störningar i matförsörjningen. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet som genom diagnostik, forskning och rådgivning stärker Sveriges förmåga att bekämpa djursjukdomar som utgör hot mot kritiska samhällsfunktioner. Friska djur – trygga människor.
Följ Statens veterinärmedicinska anstalt
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt
Laxvandring i Torne älv fångas med kamera2.7.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Som ett led i övervakningen av laxens lekvandring i Torneälven kommer Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ha en kamera för att registrera fiskar som passerar. Kameran går att följa på SVA:s webbsida för rapportering av fisk, där finns även statistik och en interaktiv karta över rapporterade fiskar.
Antibiotikaresistens - 25 år av datainsamling och analyser25.6.2025 07:58:00 CEST | Pressmeddelande
Med färska rapporten Swedres-Svarm 2024 har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, under ett kvarts sekel regelbundet publicerat uppgifter som rör antibiotika, djur och livsmedel i Sverige. Arbetet innebär att på ett systematiskt sätt sammanställa, analysera och kommunicera data gällande förbrukning av antibiotika till djur samt förekomst av resistens bland olika bakterier från djur och livsmedel.
Sveriges livsmedelsberedskap påverkas av brist på fiskrapporter24.6.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Fisk- och skaldjur var den största posten i svensk livsmedelsimport under 2024 – 65 miljarder kronor. Skulle importvägarna stängas i en kris eller ett krig är våra sjöar och hav viktiga proteinkällor. Men vi har brist på löpande data om hur den svenska fisken mår.
Smittläget 2024: Utbrott av blåtunga och frihet från ASF16.6.2025 09:40:08 CEST | Pressmeddelande
I årets rapport över smittläget i Sverige för djursjukdomar och zoonoser beskrivs inte minst utbrottet av den vektorburna sjukdomen blåtunga. Hundratals nötkreatur och får drabbades under hösten 2024. Utbrottet orsakades av en ny virustyp i Europa, BTV3, som sprids effektivt även på nordligare breddgrader. – Det är troligt att vi ser en större spridning i Sverige under 2025 än under 2024, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Rapportera sjuka laxar i våra älvar11.6.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Våra vilda laxar mår inte bra. Mängden återvändande laxar i våra älvar har varit lägre än förväntat. Under många år har det i olika älvar förekommit sjukdom sommartid och svampangrepp under hösten. På SVA pågår arbete med kartläggning för att nå en hållbar förvaltning av vår vilda lax.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum