Patientnämnden: Bristande delaktighet i kvinnosjukvården skapar känsla av otrygghet

En del av klagomålen handlar om att patienter och närstående har känt sig oinformerade i samband med en förlossning eller i väntan på en operation. Andra handlar om bedömningar och åtgärder av bristningar som uppkommit i samband med förlossningen.

Patienterna ansåg att felaktiga bedömningar under vårdtiden resulterat i att en del skador inte uppmärksammats. Vidareuppger patienterna att besvären har haft stor påverkan på deras livskvalitet, ibland flera år efter förlossningen.

– Att känna sig osedd, inte bli lyssnad på och att inte bli bra bemött hör inte hemma i en modern personcentrerad vård, säger Christina Lundqvist (S), ordförande för patientnämnd norra, och fortsätter:

– Jag är medveten om att i det stora hela fungerar vården bra men våra patientberättelser i den här rapporten visar att så inte alltid är fallet. Ett bra bemötande kan man alltid kräva även om till exempel personalbrist eller stress försvårar det hela.

Långa väntetider för uppföljningar

I rapporten framgår också att flera patienter klagar på långa väntetider för bland annat uppföljning vid cellförändringar och för gynekologiska operationer. Vid akuta besvär menar en del patienter att de känt sig tvingade att besöka privat gynekolog och betala hela kostnaden själva eftersom väntetiderna till primärvården eller till offentligt finansierad specialistvård varit lång.

I svaret till patienterna uppges den långa väntetiden bero på brist på gynekologer och att mottagningarna inte alltid kunde erbjuda vård i den omfattning de önskade.

– När man läser rapporten blir det tydligt att vården måste bli bättre på att få patienter att känna sig sedda och lyssnade på, särskilt inom kvinnosjukvården där patienten ofta befinner sig i en mycket sårbar position, säger Elias Ytterbrink (MP), ordförande patientnämnd västra.

Stress påverkar bemötande

Vidare visar rapporten att patienterna ibland upplevt personalen på sjukhusen som stressad. Som svar uppges att hög arbetsbelastning och bristande bemanning kan ha påverkat bemötande eller bedömning.

– Det är viktigt att ta patienter på allvar när de uttrycker oro eller smärta, så att de kan få korrekt hjälp, trygghet och stöd på rätt vårdnivå. Samtidigt måste medarbetarna ha en rimlig arbetsbelastning, säger Susanne Tedsjö, förvaltningschef för patientnämndernas kansli.

Rapporten skickas nu vidare till berörda verksamheter, som är ansvariga för kvalitet och patientsäkerhet för omhändertagande och eventuella åtgärder.

Mer information

Rapporten går att läsa i sin helhet här: Upplevelser av att inte bli lyssnad på och att inte vara delaktig. Klagomål till patientnämnden 2024 gällande kvinnosjukvård.

Tidigare rapporter finns att läsa här: Patientnämndens rapporter - Västra Götalandsregionen

Kontakt

Christina Lundqvist (S), ordförande patientnämnd Norra,070-512 43 72, lundqvist.christina@telia.com
Elias Ytterbrink (MP), ordförande patientnämnd Västra,073-822 01 44, elias.ytterbrink@mp.se
Susanne Tedsjö, förvaltningschef patientnämndernas kansli, susanne.tedsjo@vgregion.se