Mika Söderström såg till att behålla svenska mästartröjan på landsväg

I ett ovanligt händelserikt och bra linjelopp var det mot slutet först Stina Kagevi som avlöste Karin Pettersson (ovan) som hade varit loss rätt länge då. Stina gick också iväg solo. Kagevi har haft ett starkt proffsår i norska Team Coop – Repsol, och det kunde ha gått. Den starka tempocyklisten hade länge runt tio sekunder. Men med två kilometer kvar var så klungan ikapp.

”Jag visste ju att jag skulle ha 0,1 procents chans att vinna en spurt på upploppet mot de här tjejerna. Jag var visserligen ganska trött just innan men tänkte att om Stina inte håller och det uppstår ett läge så tar jag den och går för det. Antingen vinner jag eller så kommer jag sist”, ler Mika Söderström.

Och det höll.

Loppets på papperet tre vassaste spurtare radade upp sig där bakom.

Och Emilia Fahlin tog inte oväntat silverspurten. Men det var för sent. Mika utnyttjade en sekund av de flestas ouppmärksamhet och sedan obeslutsamhet i hela klungan.

Det var mycket rutin där framme. Stina Kagevi orkade hänga i tillräckligt bra, så trots urladdningen som sånär räckte till ett guldryck blev det en välkommen U23-tröja med sin elfteplats i loppet. Ännu viktigare i proffstillvaron med mästartröjor…

SM linjelopp damsenior:
1) Mika Söderström, Stockholm CK 3.28.46
2) Emilia Fahlin, Arkéa, B&B Hotels/ Örebrocyklisterna +0.07
3) Clara Lundmark, WV Schijndel/ Norbergs CK +0.07
4) Caroline Andersson, Liv AlUla Jayco/ Halmstad CK +0.07
5) Camilla Berggren, Team Hestra Advokat CC +0.07
6) Caroline Andreasson, CK Master +0.07
7) Nathalie Eklund, 58&fam Racing Club +0.07
8) Julia Borgström, AG Insurance – Soudal Team/ CK Ringen +0.07

Alla resultat från damernas linjelopp hittar ni här!

Vid en längre intervju med Mika Söderström vid Ulva kvarns norr om Uppsala var det en både belåten och faktiskt lite förvånad cyklist som vi träffade. Hon har nu vunnit SM-guldet i både landsväg linjelopp och E-cycling två år i rad så det fanns ingen anledning att vara jätteöverraskad. Just det där kilometerdraget eller en tidig utbrytning fanns bland alla tänkbara guldscenarior.

”Jag kände redan innan loppet att jag inte skulle kunna gå hem med en lång soloutbrytning i år igen. Och när loppet kom igång fanns det mycket vilja av andra både att gå solo och täppa igen luckorna. Då förstod jag att det skulle bli mycket svårare i år”, säger Mika.

Så här berättar hon mera ingående om slutdramatiken:

”När Stina gick iväg var det ju inte alls säkert att vi skulle få tillbaka henne. Jag hade inte mycket att köra med i det läget utan försökte bara avvakta och tänka ut att OM vi får tillbaka henne, vad ska jag göra då?”

När Mika kom med en ny attack fick hon snabbt fem sekunder. De andra började titta på de bästa spurtarna och… vips var det några sekunder till och då var det kört mot en så stark cyklist i ett skede som inte är ovanligt i E-cycling. Ja, det var förstås rätt rejäl motvind på upploppet.

”Jag kände faktiskt inte av den alls. Jag hade så ont i benen ändå att det inte gjorde någon skillnad. Man ska ju inte titta bakåt i det läget. Men jag gjorde det ändå. Och inför de sista 200 meterna kände jag att jag ska nog kunna ta det här ändå utan att ramla av cykeln av trötthet just efter mållinjen… man är ju så hög på adrenalin så man känner inte hur trött man är på slutet heller. Det känns ju efteråt, liksom…”

Lite stressigt förstås att i det där tillbakatitten se starka avslutare som Emilia Fahlin, Caroline Andersson och Clara Lundmark som jagade närmast.

”Jag såg ju att jag inte kunde slå av någonting alls. Samtidigt hade de jobbat väldigt hårt för att köra in Stina och ge sig själva chansen att vinna. Jag hjälpte också till i de stunder som jag kände mig stark. Vid andra tillfällen var det nästan så att jag kände mig klar, att släppa.”

Ett huvudbry är förstås att den här kapaciteten egentligen just nu räcker till en proffstillvaro, men samtidigt har hon efter högskolestudier direkt fått ett inspirerande heltidsjobb.

Med tanke på hur stark din avslutning var i dag mot så här vasst motstånd, och att du har flera andra kvaliteter som cyklist – är det inte svårt att bestämma sig för om du vill satsa fullt ut bara på cyklingen?

”Jo, det är svårt. Det är tråkigt någonstans att man måste välja på att vara cykelproffs eller inte. Jag försökte vara heltidsproffs som löpare. Då mådde jag inget bra, så det är uteslutet för mig att vara proffs på heltid i en sport igen på det sättet. Jag behöver två typer av olika stimulering. Jag tror att jag blir bättre cyklist av att ha något annat.”

Samtidigt sliter det väl mycket att jobba 100 procent medan flera av dina närmaste konkurrenter i den här tuffa och underhållande avslutningen tränar cykel på heltid?

”Jag tänker inte så, i slutändan är vi alla cyklister och jag mår ju bättre av att ha något annat att tänka på. Cyklingen betyder mycket för mig med att få ut mera hjärnkapacitet. I en idealvärld kanske det optimala för mig skulle vara att jobba 50 procent. Vi får se hur det blir, men inte cykel på heltid i alla fall”

***

Starka känslor när Alfred övervann alla skador och ordnade JSM-guld

Det var en lagseger i ordets rätta bemärkelse när CK Alfred Nihlén vann herrjuniorernas SM-guld i Uppsala. Det var så härlig glädje i Malmöklubben CK Ringen, som även satsar på att tävla en del internationellt. Mest rörd av alla var förstås Alfred, som har överfunnit fraktur i rygg och senast brutet nyckelben fram till att få ta emot juniortröjan. 

”Senaste året har varit väldigt tufft för mig. Först bröt jag ryggen för ungefär ett år sedan. Med lite andra skador vid en lunga och så…”

Det låter snudd på omöjligt att komma tillbaka på den här nivån så snabbt efter en sådan allvarlig skada?

”Men jag har tränat på riktigt bra i vinter ändå. Men sedan i Polen för åtta veckor sedan så bröt jag nyckelbenet.”

Glädjetårar när lagkamrater och ledare i CK Ringen samlades efteråt invid målet i Ulva kvarn.

”Jag har mycket att tacka mina lagkamrater för idag. Det här var ett riktigt bra lagarbete. Utan laget hade jag aldrig stått här som segrare.”

SM linjelopp herrjunior:
1 Alfred Nihlén, CK Ringen 3.07.39
2 Patrik Zacharzewski, Jönköpings CK +0
3 Bryn Hankin, Staffanstorp CK +0
4 Elias Wändel, Mölndals CK +0
5 Vilmer Ekman, Bauhaus Sportklubb +0
6 Anton Karlsson, Upsala CK +0

***

På linje-SM i Uppsala fick Felldin sista ordet i damjuniorklassen:

Damjuniorerna startade med damelit, men svängde in mot målet redan efter två varv på rundslingan. Det slutade med en spurt där Västeråscyklisten Alva Felldin var starkast för dagen.

Det handlade inte oväntat om kampen mellan Alva Felldin och Elin Ålsjö, båda har tävlat mycket på sistone. I onsdags var det Ålsjö som var bäst i XCE och nu segrade Felldin i en motvindsspurt in mot Ulva kvarn.

”Spurten drogs upp ganska tidigt och när jag såg ett läge så tog jag chansen och bara körde, tittade inte bakåt i något läge”, säger Alva Felldin direkt efter prisutdelningen.

Hon fanns med på SM-veckan i Norrköping både i onsdagens XCE då det blev silver bakom just Ålsjö. Även i torsdags var Elin starkare; slutade fin femma på cityvarvet i Norrköping.

”I går efter kortdistansen var jag sliten men i dag kändes det bättre. Jag är först och främst MTB-cyklist men gillar att testa lite landsväg och att köra CX också. Det jag vet som blir av på landsväg är U6, förklarar Alva Felldin.

SM linjelopp damjunior:
1 Alva Felldin, Västerås CK 1.50.52
2 Elin Ålsjö, Länna Sport CK +0
3 Nora Nyman, IK Trasten +0

***

Text och foto: Svenska Cykelförbundet, fria för publicering av media