Akademiska sjukhuset

Forskningsstudie visar: Barn kan dricka ända fram tills de sövs inför operation

Dela

Det är vanligt att barn fastar alldeles för länge inför operation - ofta uppemot 12 till 15 timmar. Barnanestesin på Akademiska sjukhuset har länge förespråkat en liberal syn på fasta, att barn kan dricka klar vätska, exempelvis saft eller juice, ända tills det är dags att sövas inför operation. En ny multicenterstudie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, visar nu att det finns stark evidens för att denna praxis inte ökar risken för aspiration, att barnet kräks upp matrester vid sövningen och maginnehållet hamnar i lungorna.

En ny multicenterstudie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, visar att det finns stark evidens för att barn kan dricka klar vätska, exempelvis juice eller saft, ända tills de rings ner till operation.
En ny multicenterstudie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, visar att det finns stark evidens för att barn kan dricka klar vätska, exempelvis juice eller saft, ända tills de rings ner till operation. Johan Alp

– Vår multicenterstudie är tillräckligt stor, baserad på över 300 000 barn, och ger stark evidens för att de liberala fastereglerna som vi tillämpar på Akademiska sjukhuset inte ökar risken, säger Peter Frykholm, överläkare inom barnanestesi inom ANOPIVA, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet.

Aspiration innebär att barnet kräks upp matrester vid sövningen vilket gör att maginnehållet kan hamna i lungorna. Det kan vara en svår och fruktad komplikation. Därför har man velat vara väldigt säker på att barn inte har mat kvar i magen när de ska sövas inför operation. Tidigare har det saknats evidens för att tillåta klar vätska, exempelvis vatten eller juice, fram till sövningen.

I den aktuella multicenterstudien har forskarna jämfört risken för komplikationer relaterade till ordinerad fastetid inför operation hos barn. I studien deltog totalt 31 barnsjukhus runt om i världen. Forskarna jämförde sjukhus med liberala fasteregler, med mindre än två timmars fastetid för klar vätska, med den väletablerade två-timmarsregeln för klara vätskor, exempelvis vatten med eller utan socker (saft), juice, te eller kaffe, som passerar snabbt genom magsäcken.

– Resultaten visar att sjukhus med de kortare fastereglerna inte visade högre risk för aspiration än de med minst tvåtimmarsfasta. Detta stärker oss i vår praxis att får barnen dricka klar vätska ända tills de rings ner till operation, konstaterar Peter Frykholm.

Han har tidigare medverkat i en studie där man visat att risken för komplikationer inte verkar vara högre på Akademiska än på andra jämförbara sjukhus. Enligt Frykholm har flera sjukhus i Holland och Tyskland därför övergått till liknande, mer liberala regler. Det som saknats har varit tillräckligt stora studier för att ge övertygande evidens för att risken för så kallad aspiration inte ökar med den förenklade fasteregeln för klar vätska.

– Vi rekommenderar att barn får dricka små portioner klar dryck medan de väntar på sin operation. Däremot är det fortfarande viktigt att inte äta mat samma dag som man opereras eftersom fast föda ligger kvar uppemot sex timmar eller mer i magsäcken, säger Peter Frykholm.

Han har själv erfarenhet av konsekvenserna av för lång fasta. Under volontäruppdrag med Operation Smile har han sett många små barn som har fastat på tok för länge inför operation, så till den grad att visade tecken på måttlig till svår vätskebrist.

– Min förhoppning är att denna studie övertygar kollegor runt om i världen att de kan ändra sina fasteregler för att komma åt problemet med långa fastetider hos barn som ska opereras, avslutar Peter Frykholm.

Nyckelord

Kontakter

Peter Frykholm, överläkare inom barnsektionen, ANOPIVA, Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet;
018-617 12 40 eller 070-845 49 69
peter.frykholm@uu.se

Bilder

Peter Frykholm, överläkare inom barnanestesi och docent inom ANOPIVA, Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet
Peter Frykholm, överläkare inom barnanestesi och docent inom ANOPIVA, Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet
Privat bild
Ladda ned bild

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny forskningsstudie visar: Nordiska riktlinjer för ärftlighetstestning är träffsäkra vid blodsjukdomar26.6.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Omkring 13 procent av personer som diagnostiseras med blodcancersjukdomarna myelodysplastiskt syndrom och akut myeloisk leukemi har en ärftlig risk. En ny svensk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att de nordiska riktlinjerna för diagnostik, som togs fram 2019, fungerar bra för att identifiera ärftlig risk, vilket påverkar både diagnostik och vilken behandling patienterna får.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye