Uppdraget med undantagslistan är klart och inskickat till regeringen

I dagsläget är ett av villkoren för att beviljas arbetstillstånd i Sverige god försörjning vilket motsvarar en lön som uppgår till 80 procent av Sveriges medianlön. I utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m (SOU 2024:15) föreslås ett lönekrav som motsvarar 100 procent av Sveriges medianlön. Villkoret om god försörjning tas därmed bort.

Tidigare i år fick Migrationsverket i uppdrag från regeringen att redovisa en lista med förslag på yrken som kan undantas från ett sådant lönekrav.

För att ett yrke ska vara aktuellt för undantag ska lägsta månadslön enligt svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen understiga medianlönen samt att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige, eller delar av Sverige.

152 yrken föreslås

Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att bistå Migrationsverket i arbetet genom att identifiera yrken där behovet av arbetskraft inte kan tillgodose inom Sverige. I detta arbete tog Arbetsförmedlingen fram ett förslag på bedömningar som arbetsmarknadens parter fick möjlighet att yttra sig över. Inkomna yttranden vägdes sen in när listan färdigställdes.

– Det har varit ett omfattande uppdrag för oss, men även för arbetsmarknadens parter. Deras engagemang, inspel och synpunkter har varit väldigt värdefulla i arbetet med att ta fram listan, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Migrationsverket har därefter kompletterat Arbetsförmedlingens underlag utifrån migrationsrättsliga aspekter.

– De migrationsrättsliga aspekterna handlar exempelvis om att identifiera yrken där arbetstagare löper stor risk att utsättas för arbetskraftsexploatering eller annat missbruk, men även att identifiera yrken som kräver svenskt medborgarskap, säger Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare arbetstillstånd.

Migrationsverket har nu redovisat listan för regeringen. Listan består av 152 yrken, vilket motsvarar 35% av samtliga yrken inom SSYK, standarden för svensk yrkesklassificering.

– Det har inte förekommit arbetskraftsinvandring till alla 152 yrken de senaste åren, men flera yrken på listan har varit återkommande inom arbetstillståndsprövningen som exempelvis ingenjörer, IT supporttekniker och systemtestar/testledare, säger Hanna Geurtsen.

Myndigheterna ser utmaningar med uppdraget

Arbetsförmedlingen har stött på flera utmaningar i arbetet med uppdraget. Bland annat har flera aspekter varit odefinierade, t.ex. vilken lönenivå som utgör praxis eller när ett arbetskraftsbehov inte kan anses vara tillgodosett. En generell brist på aktuell statistik på yrkesnivå är också utmanande. Utbud och efterfrågan av olika yrken är svårt att härleda från befintlig statistik och därmed också om arbetskraftsbehovet är tillgodosett.

–  Vi har utifrån det material vi haft tillgängligt och parternas bidrag tagit fram en lista med yrken där vi bedömer att rekryteringsproblemen inte går att lösa med nu tillgänglig inhemsk arbetskraft, säger Lars Lindvall.

Migrationsverket har i arbetet med listan identifierat svårigheter med att mäta omfattningen av arbetskraftsexploatering och missbruk. Men även med att knyta indikationer på exploatering eller missbruk till ett visst yrke.

–  Inom vissa branscher vet vi att det är högre risk och mer vanligt förekommande, men få analyser kopplar risken för arbetskraftsexploatering till ett specifikt yrke, säger Hanna Geurtsen.

Migrationsverket har identifierat ett antal relevanta indikatorer och tillämpat dem på de yrken där det också förekommit arbetskraftsinvandring i större omfattning. Analysen har resulterat i att två yrken identifierats som förknippade med en förhöjd risk för arbetskraftsexploatering – vilka är kockar/kallskänkor och städare.

Inväntar eventuellt lagförslag

– Vi vill betona att listan som redovisats till regeringen är ett underlag för regeringen att ta ställning till. Nästa steg är nu att invänta ett lagförslag om att införa ett lönekrav, säger Hanna Geurtsen.