4 miljoner till forskning om civilsamhället
- Det är viktigt att utveckla kunskapen om det civila samhället genom vetenskaplig forskning så att medarbetare inom offentlig sektor får bättre förståelse för aktörerna i det civila samhället. Ökad förståelse gör det enklare att samverka på ett bra sätt, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
- Syftet med forskningsbidraget är att öka kunskapen om civila samhällets utveckling, organisering och samspel med övriga samhället, säger Lena Nyberg.
I år är det totalt 4 058 000 kronor som fördelas.
De som beviljats forskningsbidrag från MUCF 2017:
Vård på centralen: Initiativ i det civila samhället istället för offentlig vård?
Forskare Magnus Karlsson, Ersta Sköndal Bräcke högskola, 916 296 kronor
Forskningsprojektet ska beskriva och bidra till teoretisk förståelse av en ny typ av organisering i det svenska civilsamhället. En form av organisering där resurser mobiliseras med utgångspunkt i en egen hjälpanderationalitet och där ambitionen både är att bidra med konkret stöd och att arbeta för social förändring. Studien ska ge ny kunskap om en typ av organisering som blivit möjlig efter sociala mediers genombrott.
Vård på Centralen grundades hösten 2015 av en läkarstudent som ett svar på vårdbehov bland nyanlända flyktingar. Organisationen engagerade läkare, sjuksköterskor och läkarstudenter med flera. Vård på Centralen var på plats på Stockholms Centralstation och gav basal sjukvård till flyktingar.
De som ska göra studien menar att flyktingkrisen visade en spänning mellan en hjälpanderationalitet som har sin grund i medborgerliga rättigheter och den som har sin grund i mänskliga rättigheter. Studien ska bland annat ta upp hur ansvarsfördelningen såg ut mellan den offentliga hälso- och sjukvården och Vård på Centralen när det gäller syrianska flyktingar som kom till centralstationen.
Sport, youth and social innovation: On civil society as a means of promoting social inclusion in multi-ethnic suburbs
Forskare, Magnus Dahlstedt, Linköpings universitet, 1 588 000 kronor
Syftet med studien är att undersöka civilsamhällets och idrottens roll som ett medel för social integration. Studien undersöker en stiftelse som jobbar med nattfotboll. Projektet undersöker aktiviteter i två utsatta områden, Hageby i Norrköping och Skäggetorp i Linköping. Projektet ska bland annat bidra till förståelse av relationer och partnerskap mellan offentliga organ och aktörer i civilsamhället.
Civilsamhället: "Mötesplats för mångfald" eller "Lika barn leka bäst"?
Forskare, Lars Trädgårdh, Ersta Sköndal Bräcke högskola, 1 209 000 kronor
Forskningsprojektet ska undersöka i vilken utsträckning civilsamhället bidrar till att främja tillit och tolerans i en tid av ökande mångfald i det svenska samhället.
Från politiskt håll finns ofta förhoppningar om att civilsamhället ska kunna fungera som en betydelsefull arena för kontakter där tillit och tolerans skapas och en arena som möjliggör för kontakter som även leder till anställningar. Den empiriska kunskapen om huruvida civilsamhället är en arena för kontakter mellan grupper som är olika varandra eller om det främst är en arena för grupper som liknar varandra är begränsad, särskilt när det gäller Sverige. Studien ska bidra med ny kunskap som kan vägleda myndigheter, landsting/regioner, kommuner och aktörer i det civila samhället när man formulerar ny policy och nya åtgärder för att stärka utsatta grupper och befrämja tillit, tolerans och social sammanhållning.
Hybrida former av engagemang i en digital tid. En fallstudie av medborgerligt engagemang i flyktingars rättigheter
Forskare, Gabriella Scaramuzzino, Lunds universitet, 172 352 kronor
Stödet är ett utvecklingsbidrag för att ge förutsättningar för att arbeta vidare med ansökan för att kunna söka pengar till forskningsprojektet.
Diversity in the marketized welfare state? Structures, rhetoric and practice in non-profit and for-profit service providers in Swedish welfare
Forskare, Malin Arvidson, Lunds universitet, 172 352 kronor
Stödet är ett utvecklingsbidrag för att ge förutsättningar för att arbeta vidare med ansökan för att kunna söka pengar till forskningsprojektet.
Resultaten av studierna som får stöd presenteras i korta artiklar på MUCF:s webbsida och på årliga konferenser.
Studier om civila samhället
www.mucf.se/studier-om-civila-samhallet
Konferensen Forskning som förändrar 2017
www.mucf.se/forskning-som-forandrar-2017
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorLiedbergsgatan 4
352 30 Växjö
010 160 10 00https://www.mucf.se/
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en statlig myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete.
Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi
Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande
I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att
10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande
10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande
MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget” 28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum