Unga vill att vuxna engagerar sig i deras digitala liv

Forskarna har undersökt ungdomars egna uppfattningar om sina digitala vanor och dess effekt på mental hälsa i både rikare och fattigare länder. Studien bygger på 71 kvalitativa gruppintervjuer med ungdomar i åldrarna 12–19 år, med i genomsnitt åtta deltagare per grupp. Ungdomarna kom från vitt skilda kulturer i elva länder: Belgien, Chile, Egypten, Indonesien, Jamaica, Jordanien, Kina, Malawi, Schweiz, Sverige och USA.

– Det var förvånande hur lika ungdomarna från olika länder uttryckte sig kring både effekterna av digitala miljöer och kring vilket stöd de önskade från vuxna. Det säger mycket om hur vi idag lever i en globaliserad digital värld, säger Leo Ziegel, läkare och forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare till studien.

Både positiva och negativa effekter

Ungdomarna beskrev hur ständiga jämförelser med andra kan skapa negativa känslor. Många upplever att kroppsideal och sociala normer förstärks online, och att antalet ”likes” blir ett mått på självvärde.

Mobbning och trakasserier som börjar i skolan kan också fortsätta på nätet, vilket gör det svårt att få en paus för återhämtning. Dessutom beskrev ungdomarna hur de kan bli “beroende” av sina mobiler och slösa många timmar på passivt scrollande i sociala medier.

Samtidigt lyfte de fram flera positiva aspekter. Digitala plattformar spelar en avgörande roll för många ungdomars sociala liv. Även rent virtuella vänskapsrelationer uppfattades ha en stor betydelse, med möjligheten att träffa jämnåriga med liknande intressen och bli accepterad som man är. För vissa kan det vara lättare att prata om psykisk ohälsa online, särskilt i samhällen där sådana frågor är tabubelagda.

Efterfrågar mer stöd från vuxna

Ungdomarna uppgav att vuxna sällan engagerar sig tillräckligt eller förstår vad barn och unga gör på nätet samt att många vuxna inte reflekterar över sin egen digitala vardag.

– Som förälder är det bra att försöka ha en tät dialog med sina barn om de här frågorna och dessutom viktigt att vara en god förebild. Även lärare och beslutsfattare har en tydlig roll i ungas digitala liv och då behöver man ta in deras perspektiv. Insatser som främjar tryggare online-miljöer bör utformas tillsammans med ungdomar för att bli relevanta, säger Carl Fredrik Sjöland, läkare och doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare till studien.

Studien har inte fokuserat på hur mycket tid som ungdomar spenderar på sina mobiler eller datorer, men det är inte enbart är skärmtid som spelar roll för den psykiska hälsan, enligt ungdomarna själva. Minst lika viktigt är vad de gör online, hur och med vem de kommunicerar och om det går ut över sömn, studier eller sociala aktiviteter.

Studien är en del av UNICEF:s rapport State of the World’s Children 2021 och har genomförts i samarbete med forskare från flera länder. Den har finansierats av Wellcome Trust och UNICEF. Forskarna uppger inga intressekonflikter.

Publikation:

“Adolescent Mental Health and Digital Communication: Perspectives From 11 Countries”, Leo Ziegel, Carl Fredrik Sjöland, Xiayun Zuo, Shoshanna L. Fine, Anna Mia Ekström, Journal of Adolescent Health, online 2 september 2025, doi: 10.1016/j.jadohealth.2024.02.037.