Hjälp till barn som överlevt tortyr
26.6.2025 12:51:00 CEST | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande

Den 26 juni är den Internationella solidaritetsdagen för tortyroffer. Nya behandlingsmetoder på ett av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, ger hopp om snabbare återhämning.
På Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala pågår ett hoppfullt arbete. Där har vi påbörjat ny traumabehandling för barn i forskningsprojektet ”Barn som överlevt tortyr”.
– Vi belyser ett ämne som varit eftersatt trots att tortyr mot barn har förekommit i alla tider och tyvärr är högaktuellt. Det har varit oerhört värdefullt att sätta sig in i hur tortyr används mot unga. Vi ser till exempel att många barn utsätts genom att tvingas bevittna tortyr mot sina föräldrar, säger Ronak Tamdjidi, barnpsykolog på behandlingscentret och projektledare.
Intensiv behandling kan ge snabbare återhämtning
Projektet startade med en litteraturstudie. Ett av fynden var att psykologiska traumabehandlingar med ett mer intensivt och sammanhållet upplägg kan ge god effekt för barn.
Behandlingsmottagningen har sedan några år tillbaka arbetat med intensiv behandling för posttraumatisk stress (PTSD) hos vuxna. Upplägget innebär fem heldagar med traumafokuserad behandling. Patienten får behandling under en sammanhängande vecka av flera behandlare, istället för terapi under många månader. Inom ramen för projektet har vi nu påbörjat behandling för barn.
– Det intensiva upplägget kan korta lidandet och en snabbare återhämtning innebär snabbare återgång till vardag med skola, fritidsaktiviteter och relationer. Kort återhämtningstid kan också vara avgörande för barnets utveckling, säger Ronak Tamdjidi.
Mer forskning behövs
Det finns inte mycket forskning om intensivbehandling för barn i 7–12 årsåldern. Nu utvärderar vi metoden i en pilotstudie. Vi undersöker om symptomen blir bättre och hur barnen och föräldrar upplever behandlingen.
– Vi har alltid en omsorgsperson med under hela behandlingen, oftast är det en förälder. En del av terapisessionerna är tillsammans med barnet, men de har också sina egna tider. Den sista dagen delas barnets traumaberättelse med föräldern och det är en mycket viktig del av behandlingen, säger Ferdinand Garoff, psykolog och forskare vid Röda Korsets Högskola.
Metoder och rutiner behöver anpassas för barn
Projektet innehåller också flera insatser för att underlätta identifiering av barn som utsatts. Vi utvecklar bland annat ett samtalsstöd till professionella som möter barn som kan ha utsatts för tortyr. Vi barnanpassar också rutiner för medicinsk dokumentation av tortyrskador.
– Genom projektet hoppas vi kunna synliggöra tortyr mot barn, kunna identifiera fler som tortyröverlevare och ge dem en chans till upprättelse och rehabilitering, säger Ronak Tamdjidi.
Mer om projektet
”Barn som överlevt tortyr” är ett samarbete mellan Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala och Röda Korsets Högskola inom ramen för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering. Projektet har kunnat genomföras med stöd från Stiftelsen Hildur Nordins minnesfond.
Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade
Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala erbjuder barn och vuxna med ohälsa till följd av krig och tortyr psykologisk och fysioterapeutisk behandling, insatser från kurator samt utredning och dokumentation av tortyrskador. Behandlingscentret i Uppsala är en av fem mottagningar som drivs av Svenska Röda Korset.
Mer om Röda Korsets behandlingscenter
- Här kan du läsa mer om det treåriga forskningsprojektet ”Barn som överlevt tortyr” som genomförs i samarbete mellan Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala och Röda Korsets Högskola inom ramen för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering. Projektet har kunnat genomföras med stöd från Stiftelsen Hildur Nordins minnesfond.
- Här kan du läsa om behandlingsmottagningens behandlingsstudie om intensiv traumabehandling för vuxna.
Kontaktuppgifter
Ronak Tamdjidi: ronak.tamdjidi@redcross.se
Ferdinand Garoff: ferdinand.garoff@rkh.se
Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala, niklas.moller@redcross.se, 018-18 75 64
Frida Johansson Metso, psykolog och samordnare vid Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, frida.johansson.metso@rkh.se, 0752-19 36 39
Svenska Röda Korset: press@redcross.se
Relaterade länkar
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seBilder

Röda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Visuell metod kan ge yngre barn en egen röst i forskning29.9.2026 13:07:02 CEST | Pressmeddelande
Förskolebarns egna perspektiv riskerar att förbises i forskning eftersom yngre barn kan ha svårt att uttrycka och förklara sina erfarenheter. En ny studie visar att Q-metodologi, där barn får rangordna bildkort utifrån vad de tycker är viktigt, kan vara ett barnvänligt och ett åldersanpassat sätt att göra yngre barns röster hörda i forskning.
Kunskap räcker inte för att följa hygienrutiner i vården18.9.2026 11:36:45 CEST | Pressmeddelande
En nyligen publicerad studie visar att god kunskap om hygienrutiner inte alltid innebär att de följs i praktiken.
Digitalt stöd kan hjälpa skolsköterskor att tidigare upptäcka psykisk ohälsa hos unga16.9.2026 13:40:30 CEST | Pressmeddelande
En ny studie visar hur en mobilapp kan stödja skolsköterskor i att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa hos unga – som ett komplement till det personliga mötet, där förtroende och kontinuitet är avgörande.
Bättre samarbete kan minska undvikbara akutbesök bland äldre15.9.2026 15:04:16 CEST | Pressmeddelande
Äldre personer med flera långvariga sjukdomar står för en stor del av besöken på akutmottagningar, samtidigt som forskning visar att upp till vart fjärde besök kan vara möjligt att undvika. En ny studie bland vårdpersonal i Stockholm visar att begränsad tillgång till vård, brister i kommunikation och samarbete samt fragmenterad vård kan bidra till onödiga akutbesök. I studien deltog 100 undersköterskor, sjuksköterskor och läkare från bland annat akutmottagning, geriatrik, ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård. Flera faktorer går att påverka Studien identifierade fyra centrala områden: otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård och social vård, bristande kommunikation och samarbete, otillräcklig professionell och geriatrisk kompetens samt otydligt ansvar och fragmenterad vård. Begränsad tillgång till vård lyftes som det största problemet i fem av de sex undersökta verksamheterna, medan primärvården framför allt betonade brister i kommunikationen. – Flera av faktorerna går att
Tydliga ramar och pedagogisk flexibilitet viktiga vid handledning av sjuksköterskestudenters examensarbeten10.9.2026 13:49:31 CEST | Pressmeddelande
Under de senaste decennierna har kraven på akademisk kompetens inom högre utbildning ökat, inte minst i samband med att studenter skriver examensarbeten på olika utbildningsnivåer. Att handleda sjuksköterskestudenter som skriver examensarbete kräver både tydliga organisatoriska ramar och pedagogisk flexibilitet. Det visar en ny studie där lärare vid fyra svenska lärosäten intervjuats om sina erfarenheter av grupphandledning. Handledarrollen utvecklas över tid Kollegialt och organisatoriskt stöd har också stor betydelse. I studien intervjuades 21 lärare med erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenters examensarbeten på kandidatnivå. – Resultaten visar att handledarna utvecklar och formar sin roll genom kursplaner och riktlinjer, men också genom egna erfarenheter, handledning i par och samtal med kollegor. Handledare känner en stark känsla av personligt ansvar och medansvar för sina studenters framsteg. Särskilt nya handledare kan känna sig osäkra och behöva introduktion och stöd f
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum