Dolda ärr: Tortyrens påverkan på hjärnan och vägen till återhämtning
19.6.2025 12:46:00 CEST | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande
En ny narrativ översiktsstudie från Röda Korsets Högskola belyser de djupgående och ofta förbisedda konsekvenserna av tortyr, särskilt när det gäller traumatiska hjärnskador (TBI) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien, författad av Miguel Diaz och Inger Wallin Lundell, visar hur dessa trauman påverkar hjärnans exekutiva funktioner – de kognitiva förmågor som styr vårt minne, planering, uppmärksamhet och emotionella reglering.
Neurologiska avtryck och påverkan på asylprocessen
Tortyr är inte bara en fysisk kränkning utan lämnar också djupa spår i hjärnans struktur. Studien visar att både TBI och PTSD är kopplade till förtunning av hjärnbarken samt skador på områden som är centrala för minne och känsloreglering. Dessa förändringar leder till svårigheter med koncentration, initiativförmåga, planering och anpassning till nya situationer.
– I många länder bygger asylförfarandet på muntliga intervjuer där individen förväntas återge en sammanhängande berättelse om sina upplevelser. Tortyröverlevare kan enligt studien ha svårt att minnas detaljer eller strukturera sina berättelser på grund av neurologiska skador. Detta kan leda till att deras trovärdighet ifrågasätts – trots att minnesluckor och osammanhängande berättelser är typiska symtom på TBI och PTSD, berättar Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola.
Viktigt med förståelse av de kognitiva konsekvenserna av tortyr
Hjärnavbildningar har visat på störningar i hjärnans nätverk, särskilt i det så kallade Default Mode Network (DMN) och det centrala exekutiva nätverket (CEN). Dessa nätverk är avgörande för att reglera uppmärksamhet och känslor. Tortyröverlevare uppvisar ofta överaktivitet i områden kopplade till rädsla och hot, samtidigt som deras förmåga att bearbeta positiva stimuli är nedsatt.
– Det är viktigt att migrationstjänstemän, vårdpersonal och utbildningsinstitutioner förstår de kognitiva konsekvenserna av tortyr. Utan denna förståelse riskerar samhället att förvärra traumatiseringen genom att ställa krav som överlevare inte har kognitiv kapacitet att uppfylla. Det krävs en mer holistisk och neurovetenskapligt informerad strategi för att stödja dessa individer i deras återhämtning och integration, säger Ingrid Wallin Lundell, lektor vid Röda Korsets Högskola.
Mer information
Mer information
MIguel Diaz, lektor: www.rkh.se/migueldiaz
Inger Wallin Lundell, lektor: www.rkh.se/ingerwallinlundell
Relaterade länkar
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seBilder
Röda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Nyexaminerade sjuksköterskor fick ta stort ansvar under pandemin8.10.2026 13:59:07 CEST | Pressmeddelande
Att gå från student till legitimerad sjuksköterska innebär ett stort steg och ett ökat ansvar för att ta ansvar för sina bedömningar av patientens vårdbehov och säkerställa säker omvårdnad. För sjuksköterskor som tog examen i samband med covid-19-pandemin blev övergången särskilt krävande. En ny studie visar hur ett stort ansvar, brist på stöd och vårdens höga belastning präglade deras första år i yrket, men också bidrog till deras professionella utveckling. Nyexaminerade sjuksköterskor förväntas snabbt kunna omsätta sina kunskaper från utbildningen i praktiken och ta ansvar för en säker omvårdnad. Samtidigt befinner de sig i början av sin professionella utveckling och behöver stöd från mer erfarna kollegor. – Det första året som sjuksköterska är en viktig period då den nyexaminerade successivt behöver utvecklas i sin professionella roll. Våra resultat visar att många under covid-19-pandemin upplevde att de istället fick ta ett mycket stort eget ansvar redan från början, säger Birgitta
Visuell metod kan ge yngre barn en egen röst i forskning29.9.2026 13:07:02 CEST | Pressmeddelande
Förskolebarns egna perspektiv riskerar att förbises i forskning eftersom yngre barn kan ha svårt att uttrycka och förklara sina erfarenheter. En ny studie visar att Q-metodologi, där barn får rangordna bildkort utifrån vad de tycker är viktigt, kan vara ett barnvänligt och ett åldersanpassat sätt att göra yngre barns röster hörda i forskning.
Kunskap räcker inte för att följa hygienrutiner i vården18.9.2026 11:36:45 CEST | Pressmeddelande
En nyligen publicerad studie visar att god kunskap om hygienrutiner inte alltid innebär att de följs i praktiken.
Digitalt stöd kan hjälpa skolsköterskor att tidigare upptäcka psykisk ohälsa hos unga16.9.2026 13:40:30 CEST | Pressmeddelande
En ny studie visar hur en mobilapp kan stödja skolsköterskor i att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa hos unga – som ett komplement till det personliga mötet, där förtroende och kontinuitet är avgörande.
Bättre samarbete kan minska undvikbara akutbesök bland äldre15.9.2026 15:04:16 CEST | Pressmeddelande
Äldre personer med flera långvariga sjukdomar står för en stor del av besöken på akutmottagningar, samtidigt som forskning visar att upp till vart fjärde besök kan vara möjligt att undvika. En ny studie bland vårdpersonal i Stockholm visar att begränsad tillgång till vård, brister i kommunikation och samarbete samt fragmenterad vård kan bidra till onödiga akutbesök. I studien deltog 100 undersköterskor, sjuksköterskor och läkare från bland annat akutmottagning, geriatrik, ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård. Flera faktorer går att påverka Studien identifierade fyra centrala områden: otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård och social vård, bristande kommunikation och samarbete, otillräcklig professionell och geriatrisk kompetens samt otydligt ansvar och fragmenterad vård. Begränsad tillgång till vård lyftes som det största problemet i fem av de sex undersökta verksamheterna, medan primärvården framför allt betonade brister i kommunikationen. – Flera av faktorerna går att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum