Åtta personer får arbetsstipendier från Natur & Kultur

Natur & Kulturs populärvetenskapliga arbetsstipendium tilldelas årligen personer som vill förmedla vetenskapliga rön till en bred publik. Projekten ska bidra till fördjupad kunskap inom områdena människa, samhälle, bildning och hälsa.

Med stipendiet vill Natur & Kultur bidra till större tilltro till forskning och till att samhällsdebatten vilar på fakta.

– Vi vill att fler människor ska ha möjlighet att engagera sig i sin omvärld. När fler får möjlighet att ta del av aktuell forskning får vi bättre underlag både för att fatta beslut i vardagen och för att påverka beslutsfattare och andra samhällsaktörer. Det är viktigt för en demokratisk samhällsutveckling, säger Per Almgren, vd på Natur & Kultur.

De åtta populärvetenskapliga stipendiaterna utses av en stipendiekommitté som 2025 består av:
Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör (ordförande)
Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH
Richard Herold, publicistiskt ansvarig förläggare på Natur & Kultur
Mårten Schultz, professor i civilrätt och juridisk kommentator i Svenska Dagbladet 
Karin Gyllenklev, journalist och programledare på Sveriges Radio

Ansökningsperioden är årligen 15 februari – 15 maj.  

2025 tilldelas följande personer Natur & Kulturs populärvetenskapliga stipendium:

Julia Aspernäs, psykolog och doktorand, Linköpings universitet, som skriver en bok om politisk psykologi. Målet är att ge en slags sinnesrobön för politiskt frustrerade: förändra det du kan förändra, acceptera resten – och lär dig inse skillnaden.

Alberto Chrysoulakis, kriminolog och forskare, Malmö universitet, som ska skriva om hur den organiserade brottsligheten och de kriminella nätverkens kopplingar till den legala ekonomin ser ut baserat på krypterade chattar, brottsmisstankar och bolagsengagemang.

Annica Forsberg, biolog med lång erfarenhet av rovdjursfrågor, som skriver en forskningsbaserad handbok för alla som vistas i marker med varg, björn, järv och lodjur. Med användbar rovdjurskunskap blir friluftslivet både tryggare och mer givande.

Klas Grinell, sakprosaförfattare och docent i idé- och lärdomshistoria, som ska teckna islams globala historia med alla dess mångskiftande epoker, geografier, förgreningar och uttolkningar.

Nils Johansson, forskare i hållbarhetsstudier vid KTH, som ska skriva en kulturhistorisk bok om plastpåsen. Om hur plastbärkassen började sin resa i en svensk källare till att koppla ihop frågor om natur, konsumtion, sopor, politik och materialitet på ett sällan skådat sätt.

David Larsson Heidenblad, docent i historia, Lunds universitet, som ska skriva en bok om centrala principer för hur människor skapar förändring.

Nina Nordh, vetenskapsjournalist och miljövetare, som skriver en bok och skapar en utställning om hur vi kan ta naturen till hjälp för att anpassa våra städer till klimatförändringarnas effekter.

Caroline Owman, forskare inom kultur och samhälle, Linköpings universitet, som ska skriva om den gränslösa användningen av djurförsök inom medicinsk forskning i Sverige 1940-1980 samt undersöka hur vår relation till "det mer-än-mänskliga" utvecklats under 1900-talet.