Musikträning kan hjälpa hjärnan att fokusera
17.9.2025 20:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Musikaliska personer har lättare att rikta uppmärksamheten mot rätt ljud i brusiga miljöer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Science Advances. Resultaten tyder på att musikträning kan användas för att skärpa uppmärksamhet och kognition.

Att kunna fokusera på ett samtal i ett rum fullt av ljud är en komplex uppgift för hjärnan. I en ny studie har forskare undersökt hur musikträning påverkar hjärnans förmåga att rikta uppmärksamheten mot specifika ljud.
Resultaten visar att musikaliska personer är bättre på att använda så kallad top-down-uppmärksamhet – en medveten styrning av fokus – samtidigt som de är mindre känsliga för så kallad bottom-up-uppmärksamhet – distraherande ljud (se faktaruta).
– Våra resultat tyder på att musikträning stärker hjärnans förmåga att fokusera under distraherande omständigheter, säger försteförfattaren Cassia Low Manting, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
I studien fick deltagarna lyssna på två melodier med olika tonhöjd samtidigt, och uppgiften var att följa tonhöjdsförändringar i en av dem. Genom att använda en metod som kallas frekvenstaggning kunde forskarna mäta hjärnans svar på varje melodi separat. I två experiment med 28 respektive 20 deltagare manipulerade forskarna både medveten (top-down) och automatisk (bottom-up) uppmärksamhet.
Resultaten visade att personer med hög musikalisk förmåga hade starkare hjärnsignaler kopplade till medveten uppmärksamhet och svagare signaler kopplade till automatiska distraktioner.
– Det är intressant att se hur musikträning inte bara förbättrar hörseln utan också hjärnans förmåga att hålla kvar uppmärksamheten över tid. Detta kan ha tillämpningar inom utbildning och rehabilitering, där musik kan användas som ett verktyg för att förbättra uppmärksamhet och kognitiv kontroll, säger Cassia Low Manting.
Forskarna betonar att resultaten inte kan bevisa ett orsakssamband mellan musikträning och förbättrad uppmärksamhet, men de ger stöd för att musik kan ha goda effekter på hjärnans kognitiva funktioner.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Massachusetts Institute of Technology. Den har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
“How musicality enhances top-down and bottom-up selective attention: Insights from precise separation of simultaneous neural responses”,Cassia Low Manting, Dimitrios Pantazis, John Gabrieli, Daniel Lundqvist, Science Advances, online 17 september 2025, doi: 10.1126/sciadv.adz0510
Fakta om uppmärksamhet:
Top-down-uppmärksamhet är en målstyrd process där vi medvetet fokuserar på specifika aspekter av vår omgivning baserat på våra mål och förväntningar. Denna typ av uppmärksamhet styrs av våra tidigare erfarenheter, kunskaper och intentioner. Till exempel, när vi letar efter en vän i en folkmassa, använder vi top-down-uppmärksamhet för att fokusera på ansikten som matchar vår väns utseende.
Bottom-up-uppmärksamhet är en stimulusdriven process där vår uppmärksamhet automatiskt dras till framträdande eller oväntade stimuli i vår omgivning. Denna typ av uppmärksamhet styrs av de sensoriska egenskaperna hos stimuli, såsom ljusstyrka, färg eller rörelse. Till exempel, när vi hör ett högt ljud eller ser en plötslig rörelse, dras vår uppmärksamhet automatiskt till källan av denna stimulus.
Nyckelord
Kontakter
Cassia Low MantingForskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:+46 8 52 48 32 62manting.low@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Ftalater påverkade flera celltyper i äggstocken7.10.2026 07:30:44 CEST | Nyheter
Vanliga kemikalier, ftalater, som används i bland annat plaster, kosmetika och hygienprodukter kan påverka flera olika celltyper i människans äggstock. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine.
Aspirin förebyggde inte återfall efter operation av levermetastaser29.9.2026 16:51:43 CEST | Nyheter
Behandling med aspirin minskade inte risken för återfall eller död hos patienter som behandlats för levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer. Det visar en studie med forskare från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i The Lancet Gastroenterology & Hepatology.
Kostmönster kopplas till gynnsamma biomarkörer vid åldrande25.9.2026 14:48:17 CEST | Nyheter
Äldre personer som följer hälsosamma kostmönster har nivåer av biomarkörer i blodet som är kopplade till mer gynnsamma biologiska processer relevanta för åldrande. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMC Medicine. Resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hur kostvanor hänger samman med kroppens åldrandeprocesser.
Probiotika kopplas till färre dödsfall hos för tidigt födda23.9.2026 17:42:44 CEST | Nyheter
Tillskott av probiotika till mycket för tidigt födda barn var kopplat till lägre risk för både allvarlig tarmsjukdom och död. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten bygger på data från nästan 4 700 barn födda i Sverige.
Substansbrukssyndrom kopplas till ökad risk för suicid23.9.2026 10:50:13 CEST | Nyheter
Personer med substansbrukssyndrom löper en betydligt högre risk för både suicidförsök och död i suicid. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Studien visar också att risken för suicidalt beteende är förhöjd hos anhöriga till personer med substansbrukssyndrom, särskilt bland nära släktingar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum