Vanlig och billig medicin halverar risken för återfall vid tarmcancer

Varje år får nästan två miljoner människor världen över diagnosen tjock- och ändtarmscancer. Mellan 20 och 40 procent utvecklar metastaser, vilket gör sjukdomen både svårare att behandla och mer dödlig.

Tidigare observationsstudier har visat att aspirin kan sänka risken för vissa typer av cancer samt möjligen även återfall efter operation hos patienter med tjock- och ändtarmscancer som har mutationer i gener som hör till PIK3-signalvägen. Dessa gener styr viktiga processer i cellerna, som tillväxt och delning. När de muteras kan dessa processer rubbas, vilket leder till okontrollerad celldelning och cancer.

Den tidigare forskningen har dock varit omtvistad eftersom det saknats randomiserade kliniska studier som kan bekräfta resultaten. Forskarna startade därför ALASCCA-studien som nu har publicerats i The New England Journal of Medicine.

I den aktuella studien ingick drygt 3 500 patienter med tjock- och ändtarmscancer från 33 sjukhus i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Patienter vars tumörer uppvisade en specifik genförändring i PIK3-signalvägen – en förändring som fanns hos cirka 40 procent av patienterna – randomiserades till att under tre år efter operation få antingen 160 mg aspirin dagligen eller placebo.

För patienterna med genetiska förändringen i PIK3 minskade återfallsrisken med 55 procent hos dem som fick aspirin jämfört med placebogruppen.

– Aspirin prövas här i en helt ny kontext som precisionsmedicinsk behandling. Det är ett tydligt exempel på hur vi kan använda genetisk information för att individanpassa behandlingen och samtidigt spara både resurser och lidande, säger försteförfattare Anna Martling, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, samt överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hur kommer det sig då att aspirin minskar återfallsrisken för tjock- och ändtarmscancer? Forskarnas menar att effekten sannolikt beror på att aspirin verkar via flera parallella mekanismer – det dämpar inflammation, hämmar blodplättarnas funktion och tumörtillväxt. Kombinationen gör miljön mindre gynnsam för cancer.

– Även om vi ännu inte fullt ut förstår alla molekylära samband, ger fynden starkt stöd för att den biologiska bakgrunden är rimlig och att behandlingen kan vara särskilt effektiv hos genetiskt definierade subgrupper av patienter, säger Anna Martling.

Forskarna bedömer att resultaten kan få internationell betydelse och påverka behandlingsriktlinjerna för tjock- och ändtarmscancer världen över. Att läkemedlet redan är etablerat ser Anna Martling som en stor fördel.

– Aspirin är ett läkemedel som är lättillgängligt globalt och extremt billigt jämfört med många moderna cancerläkemedel, vilket är väldigt positivt, säger Anna Martling.

Studien finansierades bland annat av Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

”Low-Dose Aspirin for PI3K-Altered Localized Colorectal Cancer”, Anna Martling, Ida Hed Myrberg, Mef Nilbert, Henrik Grönberg, Fredrik Granath, Martin Eklund, Tom Öresland, Lene H. Iversen, Carola Haapamäki, Martin Janson, Karin Westberg, Josefin Segelman, Urban Ersson, Mattias Prytz, Eva Angenete, Rebecka Bergström, Markus Mayrhofer, Bengt Glimelius, Johan Lindberg, The New England Journal of Medicine, online 17 september 2025, doi: NEJMoa2504650.

Fakta: Vad är aspirin?

Aspirin är ett läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, en substans som lindrar smärta, feber och inflammation. Det tillhör gruppen NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Effekten kommer vanligtvis inom 30 minuter. I låg dos används det även för att förebygga blodproppar.

Vanliga biverkningar är magbesvär och ökad blödningsbenägenhet. Personer med magsår, blödningssjukdom eller astma bör undvika aspirin.

Aspirin säljs receptfritt i högre doser, men bör användas med försiktighet, särskilt tillsammans med andra blodförtunnande medel eller alkohol.