Medier förmedlar okritiskt techindustrins budskap

I studien, publicerad i tidskriften Convergence, har Ulrika Olausson tillsammans med Annika Engström, Jönköping University, undersökt hur svenska dagstidningar berättar om VR (virtual reality) och ett så kallat metaverse, det senare en benämning på en virtuell värld med upplevelser och umgänge med hjälp av VR-teknologi.  Texterna i studien är publicerade åren 2013–2014 och år 2022.

– Tidningarna beskrev för tio år sedan VR som en ”game changer”, att tekniken var oundviklig, nästintill ödesbestämd, och att det stora genombrottet skulle ske inom kort, säger Ulrika Olausson.

Ett exempel: ”Vi påstår inte att virtual reality är allt du någonsin drömt om. Det skulle vara ett understatement” (Aftonbladet 2014).

– Nu är det 2025 och VR har fortfarande inte fått något större genomslag. Det visar att berättelsen om teknologins framsteg ofta ligger långt före verkligheten, säger Ulrika Olausson.

Forskarna har också spårat hur rapporteringen om VR och metaverse genomsyras av den kommersiella logiken. Det handlar om produkter som kan säljas.  Med VR-tekniken kan du låta din avatar gå på dejt. Eller så kan du få behandling för fysiska eller psykiska diagnoser – för att ta några exempel.

Men tidningarna i studien beskriver också en tudelning i synen på teknikens möjligheter. Mark Zuckerberg, frontfigur för den kommersiella digitala industrin, får ofta personifiera teknologin. Han har sällskap av många andra män i artiklarna om VR och metaverse.

– Det är nästan alltid vita män på bilder av VR.  Män är pionjärer som ska ”kolonisera” och ”erövra” ny mark. Så på ytan framställs metaverse som något nytt men därunder lurar många gamla strukturer. På så sätt kommer metaverse att präglas av samma ojämlikhet som den fysiska världen, säger Ulrika Olausson.

Sverige har en ledande plats inom utvecklingen av digitala teknologier, parat med en öppenhet för nyheter. Medias roll i denna positivt laddade atmosfär ska vara att kritiskt granska alla påståenden och produkter.

– Rapporteringen är i stort en spegling av techindustrins marknadsföring. Vår slutsats är att medierna behöver uppdatera sin nyhetsvärdering för att kunna granska även marknadskrafternas och techindustrins avigsidor med journalistiska metoder.

Ulrika Olausson pekar på att nyhetsmedier i sig är kommersiella. De styrs av händelser och är beroende av att locka läsare, klick och delningar, där tid sällan finns för att sätta saker i sammanhang och täcka långdragna processer.

– Jag tror att journalistiken behöver erbjuda den större bilden, som människor själva har svårt att se. Det skulle också vara en konkurrensfördel för en bransch i kris.   

Tidningar i studien, både online och i print, var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Dagen och Aftonbladet.