Protein i urin kan förutsäga risk för demens

En studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien, som har letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Även om ålder fortfarande är den största riskfaktorn för att utveckla demens, har forskare i allt högre grad visat att sjukdomar i andra delar av kroppen, såsom njurarna, också kan påverka hjärnan.

I den nya studien kunde forskarna visa att personer med högre proteinnivåer av albumin i urinen, ett onormalt tillstånd som kallas albuminuri (se faktaruta), löper ökad risk att utveckla demens senare i livet.

Detta samband var starkast för vaskulär demens, den näst vanligaste formen av demens efter Alzheimers sjukdom, ofta orsakad av stroke, högt blodtryck, diabetes eller andra kärlsjukdomar, och för blandad demens, som kombinerar drag från vaskulär demens och Alzheimers sjukdom.

Studien omfattade 130 000 äldre vuxna i Stockholm, alla över 65 år och fria från demens vid studiens start. Under en uppföljningsperiod på cirka fyra år utvecklade sju procent av deltagarna demens.

Efter att ha tagit hänsyn till njurfunktion och andra faktorer fann forskarna att personer med måttliga nivåer av proteinet albumin i urinen (30–299 mg/g) hade en 25 procent högre risk att utveckla demens, medan de med höga nivåer (≥300 mg/g) hade en 37 procent högre risk jämfört med personer med normala nivåer (<30 mg/g).

Högre nivåer av detta protein indikerar njurskada och kan, enligt denna studie, även signalera en högre risk för demens.

– Njurarna och hjärnan kan verka vara mycket olika organ, men de har en viktig egenskap gemensamt: båda är beroende av ett känsligt nätverk av små blodkärl. När blodkärlen i njurarna skadas sker ofta samma process i hjärnan, säger sisteförfattare Hong Xu, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

En viktig komponent är blod-hjärnbarriären, ett skyddande lager som förhindrar att skadliga ämnen i blodet tränger in i hjärnan. Precis som ett skadat njurfilter läcker ut proteiner i urinen, så låter en skadad blod-hjärnbarriär, toxiner och inflammatoriska molekyler tränga in i hjärnvävnaden. Med tiden ökar detta risken för vaskulära skador, inflammation och ansamling av skadliga proteiner som är kopplade till demens.

– Dessa resultat understryker vikten av rutinmässig screening för tillståndet albuminuri som en del av den tidiga riskbedömningen för demens, särskilt hos patienter med högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller njursjukdom. Tidig upptäckt av albuminuri kan potentiellt försena eller förhindra uppkomsten av demens, säger Hong Xu.

Studien har bland annat finansierats av Center for Innovative Medicine Foundation (CIMED), Vetenskapsrådet, U&L Angeby stiftelse, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse och Åke Wibergs stiftelse. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation

”Albuminuria Is associated with Increased Risk of Dementia, Independent of 2 eGFR: the SCREAM project” Li Luo, Ron T. Gansevoort, Lyanne M. Kieneker, Yuanhang Yang, Alessandro Bosi, Rudolf A. de Boer, Casper FM Franssen, Maria Eriksdotter, Juan-Jesus Carrero, Pharm, Hong Xu, Journal of Internal Medicine, online 23 september, doi: 10.1111/joim.70022

Vad är albuminuri?

Friska njurar fungerar som filter. De avlägsnar avfallsprodukter och överskottsvätska samtidigt som de behåller viktiga proteiner, såsom albumin, i blodet. När njurarnas filtreringsfunktion försämras, ofta på grund av högt blodtryck, diabetes, familjehistoria av njursjukdom eller graviditetskomplikationer, börjar albumin läcka ut i urinen. Detta protein i urinen är en varningssignal som indikerar skador på kroppens små blodkärl, särskilt de i njurarna. Detta tillstånd som kallas albuminuri används redan som en tidig markör för njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom.