Splittring och press får rektorer att lämna sina roller

I sin avhandling har Tobias Richard, doktorand vid Sociologiska institutionen och Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet, undersökt frågan.

– Det räcker inte att bara prata om generella arbetsmiljöfaktorer som krav, stöd och autonomi. I de här studierna har jag velat gå djupare och förstå vad som faktiskt händer i skolans kontext, säger Tobias Richard.

I studien intervjuades rektorer som lämnat sina uppdrag. Resultaten visar att det framför allt är två krafter som påverkar beslutet, fragmentering och press.

Fragmentering handlar om svårigheter att prioritera och orientera sig i arbetet. Den kan uppstå genom institutionella villkor, som lagar, läroplan och motstridiga förväntningar från olika intressenter. Den kan också uppstå genom organisatoriska villkor, exempelvis brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.

Pressen beskriver rektorernas känsla av tvång och otillräcklighet. Både verksamhetskrav och ledarskapskrav bidrar. Det kan röra sig om högt arbetstempo, stort ansvar för undervisningens kvalitet, begränsat mandat och svåra relationer till personal och vårdnadshavare.

– Om fragmentering var en kraft som skapade splittring så skapade press snarare en känsla av tvång och stress, säger Richard.

Arbetsmiljö avgör faktiska avhopp

I ytterligare studier kopplades enkätdata till registeruppgifter från Statistiska centralbyrån. På så sätt kunde forskningen följa upp vilka skolledare som stannade, bytte skola eller lämnade yrket helt under en ettårsperiod.

– Resultatet visade att arbetsmiljö har starkt samband med skolledarnas vilja att lämna arbetet och att deras vilja att lämna arbetet är starkt kopplat till att de byter arbetsplats och att lämna yrket helt, säger Richard.

Däremot fanns inget samband mellan skolledares avgångar och skolans betygsnivå eller andelen elever med lågutbildade eller utrikesfödda föräldrar. Dock visade studien att skolledare på skolor med fler elever per lärare i lägre utsträckning lämnade sitt arbete.

– Troligtvis har detta att göra med att de har mer resurser och bättre ekonomi, säger Richard.

Går att påverka

Sammantaget visar resultaten att skolledaromsättningen inte är något ödesbestämt. Den kan i hög grad påverkas av förhållanden som ligger inom skolledarens och huvudmannens kontroll.

– och det är en glädjande slutsats, säger Tobias Richard.