POTS vanligt hos patienter med postcovid
En ny studie från Karolinska Institutet visar att en ovanlig hjärtrytmrubbning, POTS, särskilt ofta drabbar personer med postcovid. Majoriteten av de drabbade är kvinnor i yngre medelåldern. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology.

Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, eller POTS, innebär att hjärtat slår onormalt snabbt när man ändrar läge från liggande till stående. Att stå upp är en utmaning för den som är drabbad, som känner sig yr och hellre vill sitta eller ligga ned, vilket kallas för ortostatisk intolerans. Hjärtat kan också slå snabbare än normalt i vila och vid ansträngning. Patienterna upplever att de är trötta och har koncentrationssvårigheter; symptom som också är vanliga vid postcovid, även kallat långtidscovid.
Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att POTS förekommer hos nästan en tredjedel av patienter med svår postcovid. Som jämförelse var mindre än en procent av befolkningen drabbad av POTS före pandemin.
–Tidigare, mindre, studier har visat att det finns ett samband, men nu kan vi med säkerhet säga att POTS är ett mycket vanligt tillstånd hos patienter med postcovid. Det är värdefull kunskap för både vårdpersonal och patienter, säger Mikael Björnson, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Flest kvinnor i yngre medelåldern
Studien är den största och mest detaljerade hittills om sambandet mellan POTS och långtidscovid, enligt forskarna. Totalt undersöktes 467 patienter med svår postcovid som inte vårdats på sjukhus för sin covid-19.
91 procent var kvinnor i yngre medelåldern som i huvudsak var friska och fysiskt aktiva innan de drabbades av postcovid. I genomsnitt tolv månader efter sitt insjuknande fick de genomgå fysiska tester och fylla i formulär om sin hälsa. De som uppvisade tecken på möjlig POTS fick också en bedömning av kardiolog efter ytterligare, riktade, tester.
POTS kan behandlas
31 procent av deltagarna fick en POTS-diagnos, medan 27 procent hade symtom, men uppfyllde inte kriterierna för diagnosen. Resterande 42 procent hade inga symtom på POTS. Patienterna med diagnos hade betydligt högre hjärtfrekvens vid gångtester och rapporterade lägre hälsorelaterad livskvalitet.
–Det är viktigt att veta att POTS kan upptäckas med billiga och enkla tester som finns tillgängliga på alla vårdnivåer. För dem som får en diagnos finns behandlingar som kan lindra symtom och ge förbättrad livskvalitet, säger Judith Bruchfeld, docent vid Karolinska Institutet, specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och ansvarig för studien.
Rekommenderar utredning
Forskarna rekommenderar nu att patienter med postcovid som upplever att hjärtats rytm ökar markant vid ändrat läge från liggande till stående, samt vid ansträngning, och upplever symptom som yrsel, hjärndimma och uttalad trötthet, utreds för POTS.
Nästa steg i forskningen är en fyra- och femårsuppföljning av patientgruppen och även patienter med covid-19 som vårdats på sjukhus. Forskarna ska undersöka återhämtning och funktionsnivå över tid.
Studien är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och har finansierats av Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden.
Publikation
Prevalence and Clinical Impact of Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome in Highly Symptomatic Long COVIDBjörnson M, Wijnbladh K, Törnberg A, Svensson-Raskh A, Svensson A, Ståhlberg M, Runold M, Fedorowski A, Nygren Bonnier M, Bruchfeld J, Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology, online 30 september 2025, doi: 10.1161/CIRCEP.124.013629.
Kontakter
Mikael BjörnsonDoktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel:070-4869158mikael.bjornson@ki.seJudith BruchfeldDocent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel:073-8414811judith.bruchfeld@ki.seBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
KI utser två nya hedersdoktorer som förändrat synen på munhälsa respektive bröstcancer22.1.2026 08:50:00 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet har utsett de världsledande forskarna Timo Sorsa och Charles ”Chuck” Perou till hedersdoktorer i odontologi respektive medicin. Med sin forskning har de båda bidragit till nya sätt att förstå hur sjukdomar uppstår och hur de kan upptäckas och behandlas tidigare.
Nya hjärnkartor utmanar traditionella beskrivningar av hjärnan21.1.2026 08:00:00 CET | Nyheter
I mer än ett sekel har kartor av hjärnan baserats på hur vävnaden ser ut under mikroskop. Dessa anatomiska kartor delar upp hjärnan i regioner utifrån strukturella variationer i vävnaden. Men speglar dessa indelningar verkligen hur hjärnan fungerar? En ny studie på möss från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, tyder på att så ofta inte är fallet.
Luftföroreningar kan öka risken för nervsjukdomen ALS20.1.2026 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.
Ny metod kan förutsäga astmaattacker upp till fem år innan de sker19.1.2026 11:00:00 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Mass General Brigham och Karolinska Institutet har utvecklat en metod som med hög träffsäkerhet kan förutspå försämringar av astma. Studien har publicerats i Nature Communications.
Ny mekanism kopplar Epstein-Barr-virus till MS16.1.2026 10:11:01 CET | Pressmeddelande
En reaktion i immunförsvaret mot det vanliga Epstein-Barr-viruset kan i förlängningen skada hjärnan och bidra till multipel skleros (MS). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell. Studien ger ny insikt i den länge misstänkta kopplingen mellan Epstein-Barr-virus (EBV) och MS.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum