Ny rapport: Fortsatt hög låneskuldstillväxt för kommunsektorn – men tillväxten väntas bromsa in

2024 präglades av lågkonjunktur, svag hushållskonsumtion och en försämrad arbetsmarknad, vilket gjorde att skatteunderlaget utvecklades svagt för kommunsektorn och nödvändiga investeringar möjliggjordes tack vare en ökad skuldsättning. Från 2026 förväntas kommunsektorns ekonomi stärkas och därmed även förmågan att finansiera en större del av sina investeringar med eget kapital. Samtidigt förändras investeringarnas karaktär i takt med att befolkningstillväxten avtar och demografin förändras – med ett skifte bort från nybyggnation mot ett ökat fokus på underhåll, reinvesteringar och beredskaps- och klimatanpassningar. 

– Vi förväntar oss att investeringarnas karaktär förändras i grunden. Klimatförändringar, ett försämrat säkerhetsläge och en förändrad demografi innebär att behovet av nybyggnation minskar, medan reinvesteringar och anpassningar blir allt viktigare för kommuner och regioner, säger Johan Grip, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest. 

Låneskulden fortsätter öka – men tillväxttakten halveras

Kommunsektorns låneskuld ökade med 80 miljarder kronor under 2024, en tillväxttakt på 9,1 procent, till totalt 959 miljarder kronor. Låneskuldens andel av BNP ökade till 15 procent (från drygt 14 procent 2022-2023), och andelen av kommunsektorns omsättning steg till 58 procent (från 55 procent 2023). Det innebär att den genomsnittliga låneskulden per invånare i riket var 90 560 kronor i slutet av 2024. Tillväxten i låneskulden drevs främst av fortsatt stora investeringsvolymer med låg självfinansieringsgrad, men också, till en mindre del, av redovisningstekniska effekter kopplade till finansiell leasing. 

Prognosen för låneskulden framåt pekar på ett tydligt trendbrott: Tillväxttakten för låneskulden väntas sjunka till 3 procent för 2025, för att sedan stiga till 3,5 procent för 2026–2027 och 4 procent för 2028. Det är ungefär hälften av tillväxttakten jämfört med åren 2010–2024, då snittet var nära 7 procent. Prognosen är som vanligt behäftad med osäkerhet, men förväntan är ändå att tillväxttakten tydligt växlar ned i takt med att investeringsbehoven skiftar från nybyggnation, till ett ökat fokus på reinvesteringar och beredskaps- och klimatanpassningar. 

Investeringsmönstret förändras

Investeringsvolymerna i kommunkoncernerna ökade med 6 procent i nominella termer från 177 miljarder kronor 2023 till 188 miljarder kronor 2024. En betydande del av kommunkoncernernas investeringar går främst till verksamhetslokaler, bostäder och kommersiella lokaler.  

Under 2024 utgjorde upprustning och nybyggnation av bostäder 19 procent av de totala investeringarna. Detta är en minskning med en procentenhet jämfört med 2023 och med fyra procentenheter jämfört med 2022. Ytterligare 26 procent avsåg skattefinansierade verksamhetslokaler såsom äldreboenden, förskolor och skolor samt idrotts- och badanläggningar, men även kommersiella fastigheter, till exempel parkeringshus och industrilokaler.  

En lägre befolkningsökning innebär att behovet av nyinvesteringar i fastigheter är lägre idag än för några år sedan. Sammantaget har också andelen investeringar i fastigheter, bostäder och exploatering minskat från 60 procent 2022 till 53 procent 2024. Andelen investeringar i grundläggande infrastruktur har successivt ökat, från 36 till 42 procent mellan 2022 och 2024. Det är framför allt investeringarna i vatten- och avloppsreningsverk, samt tillhörande ledningar som bidragit till ökningen.  

Det blir allt mer angeläget att hantera reinvesterings- och underhållsbehoven i det allmännyttiga fastighetsbeståndet samtidigt som behovet av motsvarande investeringar landets VA-infrastruktur är omfattande. Till detta tillkommer kostnadsdrivande anpassningar för att hantera nödvändiga klimatanpassningar och beredskapsåtgärder.  

Kommunkoncernernas självfinansieringsgrad sjönk till strax över 50 procent 2024, samtidigt som regionernas självfinansieringsgrad låg på knappt 30 procent under 2024. 

Hållbar finansiering växer snabbast

Hållbar finansiering är det snabbast växande segmentet inom sektorn. Andelen hållbara finansieringsprodukter uppgick till 20,5 procent av den totala låneskulden 2024, motsvarande cirka 197 miljarder kronor. Tillväxttakten för hållbar finansiering var 21 procent under året. Drygt 200 av landets 310 kommun- och regionkoncerner använder idag någon form av hållbar finansieringsprodukt kopplat till sina investeringsprojekt. 

– Utvecklingen inom hållbar finansiering innebär att en allt större andel av sektorns upplåning nu kopplas direkt till miljö- och samhällsnyttiga projekt. Det är en utveckling vi på Kommuninvest ser positivt på att kunna vara med och möjliggöra. I detta sammanhang är det samtidigt viktigt att understryka att utlåningen går hand-i-hand med god ekonomisk hushållning och en hög riskmedvetenhet, fortsätter Johan Grip. 

Läs rapporten: Den kommunala låneskulden 2025

Faktaruta kommunsektorn 2024:

• Låneskuld: 959 miljarder kronor (+9,1 procent)
• Låneskuld per invånare i riket: 90 560 kronor
• Investeringsnivå: 230 miljarder kronor
• Självfinansieringsgrad: ca 50 procent för kommunkoncerner, knappt 30 procent för regioner
• Låneskuldens andel av BNP: 15 procent
• Prognos lånetillväxt: 3 procent (2025), 3,5 % (2026–27), 4 % (2028)
• Andel hållbar finansiering: 20,5 procent (197 miljarder kronor), tillväxt 21 procent under 2024

*Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Denna rapport släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2025 års utgåva avser 2024 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010–2024 på Kommuninvests hemsida, under fliken “Forskning” och sen under länken Den kommunala låneskulden

För ytterligare information:
Johan Grip, forsknings- och utbildningschef, Kommuninvest
Tel: 010-470 88 34
E-post: johan.grip@kommuninvest.se

Victoria Preger, kommunikationschef, Kommuninvest
Tel: 070-266 87 26
E-post: victoria.preger@kommuninvest.se