Kartläggning av molekylära fingeravtryck för sjukdomar, hälsa och åldrande
En ny studie har kartlagt de distinkta molekylära "fingeravtryck" som 59 sjukdomar lämnar i en individs blodproteiner. Detta skulle kunna göra det möjligt att genom blodtester urskilja tecken som är specifika för olika sjukdomar.

Studien, som publiceras idag i Science, har genomförts av ett internationellt team av forskare som kartlagt hur tusentals proteiner i människans blod förändras till följd av åldrande och allvarliga sjukdomar, såsom cancer, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.
The Human Disease Blood Atlas visar också att varje individs blodprofil har ett unikt molekylärt fingeravtryck, som förändras under barndomen och stabiliseras i vuxen ålder. Detta ger en referenspunkt som vårdgivare i framtiden skulle kunna använda för att upptäcka tidiga avvikelser.
Studiens huvudförfattare Mathias Uhlén och försteförfattare María Bueno Álvez berättar att de i studien använde maskininlärning för att kunna bygga blodpaneler som inte felklassificerar patienter i verkliga sammanhang.
- Genom att jämföra dessa sjukdomar sida vid sida kan vi skilja på universella falsklarm från inflammation, och verkligt sjukdomsspecifika signaler, säger Mathias Uhlén, professor vid KTH och ansvarig för Human Protein Atlas-projektet.
- Kartläggningen av sjukdomars molekylära fingeravtryck är ett avgörande steg för att utveckla blodtester som fungerar i kliniska miljöer, säger Mathias Uhlén.
- Många proteiner som ökar vid cancer och autoimmuna sjukdomar, ökar också vid infektioner – vilket visar på gemensamma inflammatoriska vägar. Andra mönster, såsom leverrelaterade tillstånd, grupperas efter organsystem. Detta dubbla perspektiv möjliggör ett fokus på verkligt sjukdomsspecifika markörer, säger Mathias Uhlén.
The Human Disease Blood Atlas erbjuder en lösning på problemet med att identifiera tillförlitliga och reproducerbara biomarkörer för sjukdomar – en process som hittills oftast inneburit att jämföra nya proteinmarkörer med en frisk profil. Forskarna pekar på att studien lyckats identifiera gemensamma biomarkörer som konsekvent förändras vid vissa tillstånd.
Dessa gemensamma molekylära egenskaper kan fungera som universella diagnostiska, prognostiska eller terapeutiska mål.
- Varje dag publiceras omkring 70 nya biomarkörstudier världen över, men de flesta jämför sjukdomar med kontrollgrupper, säger María Bueno Álvez, doktorand vid KTH och försteförfattare till artikeln.
- Eftersom många proteiner uppvisar variationer mellan olika tillstånd ger sådana snäva jämförelser ofta resultat som inte kan reproduceras, vilket bidrar till den bredare reproducerbarhetskrisen inom dagens vetenskap, säger María Bueno Álvez.
Några av resultaten visade att specifika proteinprofiler kan förändras avsevärt när individer närmar sig en cancerdiagnos, där vissa proteiner uppvisar högre koncentrationer före diagnos. Dessa resultat tyder på att mer forskning bör ägnas åt att undersöka potentialen i att använda proteomik för tidig cancerupptäckt.
Studien genomfördes av SciLifeLab i Stockholm och innefattade samarbete med över 100 forskare världen över.
Publicering:
https://doi.org/10.1126/science.adx2678
För ytterligare information kontakta:
Mathias Uhlén, professor KTH, e-post: mathias.uhlen@scilifelab.se
Gustav Ceder, SciLifeLab, e-post: gustav.ceder@scilifelab.se tel. 070-713 89 88
Kontakter
Therese Elmgren
Tel:08-790 64 00press@kth.seBilder



KTH är Sveriges största och äldsta tekniska universitet. Forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi. På KTH finns studenter och forskare från hela världen.
KTH:s tre campus i Stockholmsregionen samlar över 13 000 heltidsstudenter, över 1500 doktorander och 4000 anställda. Mer om KTH: https://www.kth.se/om/fakta
Följ KTH
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från KTH
Behandling kan skydda för tidigt födda barn från hjärnskador – svensk studie visar lovande resultat11.11.2025 12:17:06 CET | Pressmeddelande
En behandling som kan skydda för tidigt födda barn från hjärnskador visar lovande resultat i en ny studie. En unik hjärnmodell, skapad med mänskliga celler, har gjort det möjligt för forskare att observera nya detaljer om hur hjärnblödningar påverkar stamceller i hjärnan vid för tidig födsel. Forskarna lyckades även testa ett motmedel som minskade skadorna.
Karta över hjärtat ger nya insikter om fosters utveckling och om hjärtfel29.10.2025 11:05:44 CET | Pressmeddelande
KTH-forskare har tagit fram en ritning över hur det mänskliga hjärtat byggs upp under fosterutvecklingen. Detta skulle kunna leda till nya behandlingar av hjärtfel som hål mellan kamrarna eller klaffmissbildningar.
KTH:s stora pris till Fritidsbankens grundare Carina Haak21.10.2025 13:08:08 CEST | Pressmeddelande
Från en liten lokal i värmländska Deje till en rörelse som nått hela Sverige. I dag lånar Fritidsbanken ut miljontals sport- och fritidsprylar – och har blivit en naturlig del av livet för många. Nu får grundaren Carina Haak, diakon och eldsjäl, KTH:s stora pris.
Parkeringsregler ledde till minskat användande av elsparkcyklar15.10.2025 14:23:11 CEST | Pressmeddelande
Personer som försöker hinna i tid till jobb och skola står för nästan en tredjedel av alla resor med delade elsparkcyklar under en typisk vardagsmorgon. Men användandet kan minska om städer inte tillhandahåller tillräckligt med parkeringsmöjligheter för elsparkcyklarna nära kollektivtrafikknutpunkter.
Ny metod att diagnostisera sepsis kan spara tid och bidra till att rädda liv28.8.2025 17:51:05 CEST | Pressmeddelande
En ny diagnostisk metod skulle kunna göra att sepsisinfektioner upptäcks tidigare. Det kan vara avgörande i kampen mot klockan för att rädda patienters liv.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum