Därför väcker undervisning om miljö och hållbar utveckling motstånd hos unga
Varför väcker undervisning om miljö och hållbar utveckling ibland ointresse – eller till och med motstånd – hos unga? Inte för att de saknar kunskap, utan för att de upplever att vissa erfarenheter och livsstilar värderas högre än andra. Det visar en ny avhandling i pedagogik från Örebro universitet.

Den svenska skolan har ett tydligt uppdrag att undervisa om miljö och hållbar utveckling. Men frågorna väcker starka känslor och debatten har blivit alltmer polariserad – något som märks även i klassrummen. I sin avhandling har Linnea Urberg undersökt hur ungdomar uttrycker motstånd och intressekonflikter i undervisningen om miljö och hållbarhet.
– Avhandlingen ger en komplex bild av ungdomars motstånd. Det handlar sällan om okunskap utan snarare om att eleverna försöker distansera sig eller överlista en utbildning och ett system som de har en ambivalent relation till. Motståndet riktas i regel inte mot skolan eller lärarna, säger Linnea Urberg, som nyligen har disputerat i pedagogik vid Örebro universitet.
Humor som vapen
Motståndet tar sig ofta uttryck på kreativa och humoristiska sätt. Att linda in en sparris i bacon eller ”tända alla lampor under Earth Hour om man har miljömuppar som grannar” blir för unga ett sätt att markera avstånd till en framtid där vissa grupper främjas.
– Motståndet leder ofta till ett skratt som inte bara är frigörande utan också blottlägger något djupt allvarligt, ironiskt och meningsbärande på samma gång. Ungdomarna framstår som kreativa, intelligenta och de är ofta väldigt roliga, vilket gör att skolan framstår som en meningsfull plats, säger Linnea Urberg.
Men motståndet kan också vara begränsande, framför allt när det riskerar att kränka andra grupper och identiteter.
– Vissa elever upplever att skolan försöker kontrollera dem och vill få dem att anpassa sitt beteende till en viss språklig och kulturell ram. När hållbarhetsundervisningen upplevs som styrande eller avlägsen från elevernas egna erfarenheter riskerar den att skapa förfrämligande, säger Linnea Urberg.
Tillit till lärarprofessionen
Forskningen visar att sociala och kulturella skillnader påverkar ungas möjlighet och deras förutsättningar att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Enligt Linnea Urberg behöver elevernas uttryck, villkor och motstånd förstås och erkännas.
– Ungdomars språk och kulturella uttryck får inte avfärdas som pladder, bristande förmågor eller okunskap. Ett ökat fokus på disciplin, kognition och språkutveckling riskerar att dölja den mening och den kreativitet som faktiskt pågår, säger Linnea Urberg.
Hon betonar också vikten av tillit till lärarnas professionella omdöme. De lärare som intervjuades i studierna lyfte fram didaktisk känslighet och hade flera strategier de använde sig av när elever gör motstånd.
– De flesta lärare i mina studier förstår elevernas uttryck och vad motståndet grundar sig i för erfarenheter och villkor. De förstår och talar också elevernas språk och agerar oftast inte särskilt dömande. I förlängningen handlar det om att inkludera ungas röster i en av vår tids mest avgörande frågor, en hållbar samhällsomvandling.
Nyckelord
Kontakter
Linnea Urberg: 076 836 19 93, Linnea.Urberg@oru.se
Jasenka DobricForskningskommunikatör
Tel:019 303035Tel:0735 930995jasenka.dobric@oru.seLänkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Så kan personer med typ 1-diabetes hålla blodsockret stabilt vid långvarig fysisk aktivitet12.1.2026 12:05:05 CET | Pressmeddelande
Personer med typ 1-diabetes kan träna och tävla på hög nivå utan att blodsockret blir instabilt. En ny avhandling från Örebro universitet visar att rätt strategier för kolhydratintag och insulinjustering gör det möjligt att behålla en stabil blodsockernivå – även vid mer extrema utmaningar som Vasaloppet.
Därför faller sköra äldre mellan stolarna i vårdkedjan8.1.2026 08:49:19 CET | Pressmeddelande
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation mellan vårdgivare och otillräckliga resurser i hemvården. Det är faktorer som bidrar till att äldre patienter ofta återkommer till sjukhus efter en utskrivning. – Vården behöver bli bättre på att fånga upp våra sköra äldre som söker akutsjukvård flera gånger, säger forskaren Marie Jönsson.
Risk för diabetes kan upptäckas hos spädbarn7.1.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Nyligen upptäckta molekyler i tarmen kan påverka immunsystemet och förutsäga risken för typ 1-diabetes och andra autoimmuna sjukdomar. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna förebygga dessa sjukdomar och är kopplade till den forskning som belönades med 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Så blir lärare i matematik bättre på att undervisa – tillsammans19.12.2025 07:53:55 CET | Pressmeddelande
Det räcker inte att avsätta tid i schemat för att kollegialt lärande ska fungera och leda till ökad kvalitet i undervisningen – och på sikt till bättre matematikkunskaper hos elever. – Vi måste våga förändra gamla normer, säger Frida Harvey, forskare i matematik vid Örebro universitet.
Adhd i familjen kopplas till ökad risk att begå brott18.12.2025 08:59:23 CET | Pressmeddelande
Personer med adhd har en högre risk att begå brott än personer som inte har adhd. Samma mönster syns hos deras släktingar, enligt en ny studie från Örebro universitet. – Det tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer delade inom familjen kan spela roll, säger forskaren Sofi Oskarsson.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum