Ny högriskmottagning med geriatriker som nav

Högriskmottagningens mål är att minska komplikationer, vårdtider och behovet av intensivvård samt att förbättra patienternas livskvalitet och överlevnad. Hittills tyder data för de cirka 240 patienterna som handlagts via mottagningen, på en minskad postoperativ morbiditet och IVA-vård.

Bakgrunden till projektet är bland annat brittiska studier som visar att tre av tio äldre cancerpatienter dör inom ett år efter kirurgi och var sjunde ångrar att de överhuvudtaget opererats.

- Vi har länge vetat att sköra patienter har särskilda behov. Med högriskmottagningen får vi nu ett helhetsperspektiv på individens förutsättningar och kan anpassa vården därefter. Genom att optimera patienten före operation hoppas vi på att förbättra överlevnaden och livskvaliteten och samtidigt använda vårdens resurser mer effektivt. Men vi behöver samtidigt tid för att bygga databaser och följa upp resultaten för att fullt ut föra in arbetsmodellen permanent i verksamheten, säger Ulf Gustafsson, docent och sektionschef för kolorektal kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av initiativtagarna till projektet.

Projektet är ett samarbete mellan ME Bäckencancer, Funktion PMI Anestesi och ME Åldrande. Satsningen har fått medel under 2024 och 2025 från den nationella satsningen på cancervården via RCC Stockholm Gotland.

Högriskmottagningen – ett multidisciplinärt team

Till Högriskmottagningen vid Karolinska Solna kommer patienter med hög operationsrisk. De identifieras enligt särskilda kriterier som ålder, skörhet, samsjuklighet, polyfarmaci och kognitiv nedsättning.

- På Högriskmottagningen träffar patienten ett multidiciplinärt team där kärnan utgörs av av en noggrann bedömning av sjuksköterska, geriatriker och fysioterapeut. Vi gör en noggrann genomgång av patientens sjukdomshistoria, läkemedel, kognition, funktion, näringstillstånd och livssituation för att se vilket behov och vilka förutsättningar som finns för optimering inför kirurgi. Med ökad insikt om möjligheter och risker kan patienten bli mer delaktig i beslut och i sin vård, säger Isabell Dillström Gustafsson, specialistläkare i geriatrik och en av initiativtagarna till projektet.

Efter besöket genomförs en Högrisk-multidisciplinär konferens (MDK) med fokus på komplikationsrisk. Under konferensen deltar med kirurg, anestesiolog, geriatriker samt mottagningssjuksköterska samt undersköterska. Här diskuteras om patienten ska opereras direkt eller om man behöver avvakta ytterligare utredning eller optimering innan kirurgi. I ett fåtal fall rekommenderas avrådan av operation med hänsyn till patientens multisjuklighet och skörhet, men det slutliga beslutet fattas mellan kirurg och patient.

Optimeringsenheten stöttar patienten i prehabiliteringen – från diagnos till operation

De patienter som får preoperativ optimering har ofta genomgått utvidgade fysiologiska tester. Därefter inleds en strukturerad prehabilitering med fokus på rök- och alkoholstopp, näringstillförsel med stöd av dietist, fysisk träning med stöd av fysioterapeuter samt medicinsk genomgång med geriatriker och uppföljning kring eventuella avvikande utredningsfynd så som exempelvis anemi, högt blodtryck och hjärtsvikt. Under hela optimeringsperioden, som kan vara från 2 till 16 veckor, genomförs veckovisa MDK:er, så kallade riskronder, där ny operabilitetsbedömning görs och optimeringsinsatser justeras.

- Högriskmottagningen har öppet fem dagar i veckan och vi följer patienten från nybesök till postoperativ rehabilitering. Det multidiciplinära teamets bedömning och den djupgående riskanalysen ligger till grund för erbjuden optimering och behandling, med den enskilde patienten i fokus. Det är genom en noggrann plan tillsammans med patient och närstående som teamet kan reducera komplikationsrisken. Patienterna känner sig väl omhändertagna och vi ser god följsamhet till programmet, säger Amelie Frie, specialistläkare i anestesi och intensivvård och en av initiativtagarna till projektet.

Det individanpassade multidisciplinära omhändertagandet ges under hela vårdtiden, exempelvis sker geriatrisk rond tre gånger per vecka. Dessutom sker postoperativ uppföljning på högrisksmottagningen efter sex månader.

Resultat, forskning och expansion

Preliminära data från projektet tyder på minskad postoperativ morbiditet. Av de ca 240 patienter som bedömdes på högrisktagningen i piloten undvek 16 personer kirurgi då de bedömdes vara för sköra och merparten erbjöds någon form av optimering.

I september 2025 invigdes en ytterligare högriskmottagning vid Karolinska Huddinge för patienter med lever-, esofagus- och njurcancer. Vid full implementering beräknas att båda högriskmottagningarna kan ta hand om cirka 1 100 patienter per år.

- Projektet saknar ännu randomiserade studier, men vi kommer att göra jämförelser med historiska utfall för att följa upp effekten av mottagningen. Vi har nu inlett kvalitetsuppföljning och forskning med fokus på mortalitet, morbiditet och livskvalitet. Karolinska deltar även i en europeisk multicenterstudie kring kardiell riskvärdering, optimering och postoperativa utfall vid stor kirurgi och samsjuklighet,, säger Ann-Charlotte Lindström, PhD och sektionschef för sektionschef Funktion PMI vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av initiativtagarna till projektet.

Ett ytterligare resultat av projektet är att man utformat ett nytt protokoll för prioriterad utredning och optimering tillsammans med Klinisk fysiologi och Kardiologen för riskminimering innan kirurgi.

Nationell satsning på förbättringsprojekt för att utveckla cancervården Under 2024 och 2025 har RCC fördelat 220 miljoner kronor per år till flera hundra olika förbättringsprojekt inom områdena rehabilitering, palliativ vård, bilddiagnostik och patologi. Satsningen spänner från små, lokala punktinsatser till nationellt sammanhållna, långsiktiga förändringar. Oavsett omfattning är syftet med insatserna detsamma: att korta ledtider i enlighet med målen inom de standardiserade vårdförloppen, att förbättra cancerrehabiliteringen och den palliativa vården för barn och vuxna samt att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Medlen kommer från den statliga satsningen på cancervården. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelat var sin del av medlen till projekt i respektive sjukvårdsregion.