Sköldkörteln nytt möjligt mål för behandling av prostatacancer
10.11.2025 06:43:00 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande
Ett hormon som produceras i sköldkörteln kan spela en nyckelroll i utvecklingen av prostatacancer. Det visar en ny studie av en internationell forskargrupp som leds av Umeå universitet och Wiens medicinska universitet. Genom att blockera en receptor för hormonet hämmades tillväxten av tumörceller i prostata. Upptäckten kan på sikt öppna för ett nytt sätt att angripa vissa typer av aggressiv prostatacancer.

– Resultaten tyder på att den aktuella receptorn är en drivkraft i cancerns tillväxt. Ämnen som blockerar den skulle därmed kunna vara ett mål för framtida läkemedel mot prostatacancer, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och den som har lett studien som publiceras i Molecular Cancer.
Den receptor det handlar om heter tyroidhormonreceptor Beta, TRβ. Den binder sköldkörtelhormonet trijodtyronin, T3. I laboratorieförsök har aktivering av T3 till en kraftig ökning av antalet prostatacancerceller. Men när receptorn TRβ hämmades med hjälp av en aktiv substans, NH-3, minskade tillväxten av cancerceller påtagligt. NH-3 är en substans som enbart används inom forskning för att just blockera TRβ.
Tumörer blev mindre
Substansens effekt på cancer bekräftades sedan i djurförsök på möss. Tumörer som behandlades med NH-3 förblev mindre eller utvecklades betydligt långsammare. Detta visades sig särskilt effektivt i modeller av prostatacancer som är så kallat kastrationsresistent. Den innebär att tumören fortsätter att växa trots behandling som minskar mängden manligt könshormon testosteron vilket ofta driver cancertillväxten. Denna form är idag svår att behandla kliniskt.
Blockering av TRβ med hjälp av NH-3 fungerade genom att det ledde till en eliminering av en särskild signal, androgenreceptorsignalen, som annars aktiveras av testosteron och då spelar en central roll i utvecklingen av prostatacancer.
Förhöjda nivåer
En genomgång av data från grupper av patienter med prostatacancer stöder dessa fynd. I vävnadsprover gick det att se förhöjda nivåer av TRβ i tumörer i prostata jämfört med i frisk vävnad. Dessutom visar genetiska analyser att mutationer hos många prostatacancerpatienter förändrar signalvägarna för sköldkörtelhormon. Det talar för att blockering av sköldkörtelhormonet och dess receptor kan vara ett mål för fortsatt forskning för att hitta nya behandlingar av prostatacancer.
– Naturligtvis är det en balansgång att inte förändra hormonbalansen i sköldkörteln mer än nödvändigt för att bekämpa cancer i en annan del av kroppen, och det blir förmodligen inte en lösning för alla typer av prostatacancer. Fortsatt forskning får svara på hur en behandling skulle kunna se ut eventuellt i kombination med andra behandlingar. Klart är att detta är ett intressant spår, säger Lukas Kenner.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och den näst vanligaste i världen. Ungefär var tionde svensk man drabbas av prostatacancer, cirka 2200 män per år avlider i sjukdomen. Vid upptäckt tidigt behandlas sjukdomen vanligen genom att minska mängden testosteron. Många patienter blir dock resistenta mod denna behandling, vilket gör att antalet tillgängliga behandlingar då blir begränsat.
Om studien
Thyroid Hormone Receptor Beta Signaling is a Targetable Driver of Prostate Cancer Growth.
Aleksandra Fesiuk, Daniel Pölöske, Elvin D. de Araujo, Geordon A. Frere, Timothy B. Wright, Gary Tin, Yasir S. Raouf, Olasunkanmi O. Olaoye, Ji Sung Park, Nicolas Blavet, Boris Tichý, Michaela Schlederer, Sandra Högler, Michael Wolf, Cécile Philippe, Osman Aksoy, Adam Varady, Alejandro Medaglia Mata, Maxim Varenicja, Boglárka Szabó, Theresa Weiss, Gabriel Wasinger, Torben Redmer, Heidi A. Neubauer, Martin Susani, Clemens P. Spielvogel, Jing Ning, Maik Dahlhoff, Martin Schepelmann, Richard Kennedy, Richard Moriggl, Geoffrey Brown, Jenny Persson, Christopher Gerner, Vojtech Bystry, Oldamur Hollóczki, David M. Heery, Patrick T. Gunning, Olaf Merkel, Brigitte Hantusch och Lukas Kenner.
Molecular Cancer 2025
DOI: 10.1186/s12943-025-02451-2
Kontakter
Lukas Kenner (talar engelska och tyska)
Gästprofessor, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet/
Professor, Medizinische Universität Wien
Telefon: +43 66 460 25 72 421
E-post: lukas.kenner@umu.se
Jenny Persson
Professor, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 08 14
Mobile: 070-639 11 99
E-post: jenny.persson@umu.se
Ola NilssonKommunikatör och presskontakt medicinska fakulteten
Tel:090-786 69 82ola.nilsson@umu.sePresskontakt, vardagar kl 8.00-16.30
Tel:070-610 08 05press@umu.seBilder


Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Ny och högaktuell kurs inom cybersäkerhet startar på Umeå universitet16.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Våren 2027 startar kursen Nätverkssäkerhet vid Umeå universitet. Den ger möjlighet att fördjupa sig inom cybersäkerhet – ett område som blir allt viktigare. – Vi riktar oss till studenter som vill få gedigna kunskaper om nätverkssårbarheter, olika typer av attacker och hur man skyddar sig för att uppnå resiliens. Kursen är en del av vår utbildningssatsning och bygger på stark forskning inom AI och cybersäkerhet, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap.
Bloddialys kan påverka både hjärta och hjärtprover15.10.2026 10:45:50 CEST | Pressmeddelande
Dialys är en livsuppehållande behandling för patienter vars njurar slutat fungera. En ny avhandling från Umeå universitet visar att dialys kan förändra nivåerna av blodprover som används för att upptäcka hjärtskador och att blodflödet i den kärltillgång som används för behandlingen kan ha betydelse för risken att utveckla hjärtsvikt.
Kombination av läkemedel inte hjälpsamt vid Skelleftesjukan14.10.2026 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Att kombinera två effektiva läkemedel mot hjärtamyloidos, även kallad Skelleftesjukan, minskar inte risken för att dö i hjärtkärlsjukdom eller för återfall i förvärrade hjärtkärlhändelser. Det visar en ny studie där Umeå universitet och forskningsenheten i Skellefteå medverkar. Resultaten förvånar forskarna, som väntat sig att se en förbättring.
Mellanchefer i skolan har makt men saknar ofta mandat13.10.2026 08:10:00 CEST | Pressmeddelande
Svenska kommuner organiserar styrningen av skolan på mycket olika sätt. Mellanchefer kan ha makt över verksamheten, samtidigt som de ofta saknar ett statligt reglerat mandat. Deras handlingsutrymme varierar både mellan olika utbildningsförvaltningar och mellan personer inom samma förvaltning. Det visar Linn Antonssons forskning vid Umeå universitet.
Hur kan elever använda AI utan att sluta tänka själva?12.10.2026 11:20:12 CEST | Pressmeddelande
AI kan skriva texter och lösa uppgifter på några sekunder. Men vad händer med lärandet när elever inte längre behöver göra hela tankearbetet själva? Det ska forskare vid Umeå universitet undersöka tillsammans med en gymnasieskola i Umeå. Ett nytt forskningsprojekt har beviljats 1,9 miljoner kronor. Forskarna ska utveckla och pröva undervisning där AI blir ett stöd utan att ta över elevernas eget tänkande.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum