Var femte i nätverkskriminalitet har varit delaktig i företag
11.12.2025 11:00:00 CET | Brå | Pressmeddelande
En av fem nätverkskriminella eller personer som hade kopplingar till de nätverkskriminella, var under år 2020–2023 delaktiga i minst ett företag. Tillsammans hade cirka 11 000 kriminella personer engagemang i drygt 23 000 företag. Företagen har tillsammans över 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten och har under den undersökta perioden tagit emot miljardbelopp i statliga stöd. Det visar en ny studie från Brå.
De kriminella har engagemang i en liten andel av Sveriges alla företag, under två procent. Men de kriminella företagarna orsakar stor skada och verkar inom ett stort antal olika verksamheter, varav flera kräver särskilda tillstånd, som exempelvis HVB, assistans, hantering av sprängmedel och finansiell verksamhet.
Företag är attraktiva brottsverktyg eftersom de gör det möjligt för de kriminella att tjäna mer pengar. Företagen förser de kriminella med både legitimitet och möjligheter att tillträda nya arenor, skala upp sin brottsliga verksamhet eller dölja annan brottslighet.
– Det är viktigt att komma ihåg att det är individer som använder företag som brottsverktyg. Därför är det avgörande att kontrollerna riktas mot individerna. När företag enbart används som brottsverktyg, så blir sanktioner och viten riktade mot själva företagen tandlösa, säger Li Hammar, utredare, Brå.
En stor del av företagen tycks främst användas för upplägg där de snabbt förbrukas och försätts i planerade konkurser. Det är sex gånger vanligare att de kriminellas företag går i konkurs jämfört med företag generellt.
Många av uppläggen bygger på att kriminella aktörer kan redovisa helt påhittade uppgifter i olika myndighetssystem. Det innebär att system, som är avsedda att skapa insyn och granskningsmöjligheter, paradoxalt nog kan bli verktyg för att genomföra eller dölja brott. Centralt för storskalig användning av företag som brottsverktyg är också att det går att köpa existerande företag som ofta har befintlig kreditvärdighet, företagskonton i banker och ibland även särskilda tillstånd och registreringar.
– Genom att köpa befintliga företag kan kriminella aktörer leva på lånade meriter och undgå de kontroller som annars skulle ha gjorts av exempelvis ledning och företrädare, säger Henrik Angerbrandt, utredare Brå.
Rapporten visar att de kriminellas företag mottog miljardbelopp i statliga stöd under 2020–2023, exempelvis korttidsstöd och subventionerade anställningsstöd. Dessutom framgår att de kriminellas företag i stor utsträckning inte betalar in skatter. Sammanlagt hade de 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten. Det innebär att de ensamma stod för en betydande del av Sveriges företags registrerade skulder hos Kronofogden.
Kontakt
Li Hammar, 08-518 32 429; E-post: li.hammar@bra.se
Henrik Angerbrandt, 08-518 324 12; E-post: henrik.angerbrandt@bra.se
Fakta
Rapporten ”Företag som brottsverktyg” (Brå 2025:20), är ett Regeringsuppdrag (Ju2024/00843). Den bygger på en insamling av publicerade och sekretessbelagda myndighetsrapporter, samt fokusgruppsintervjuer och kompletterande intervjuer med aktörer från myndigheter och privat verksamhet. Det har även genomförts en registerstudie baserad på polisens underrättelsepopulation över individer aktiva i eller kopplade till kriminella nätverk, kompletterad med uppgifter från ett flertal myndigheter, samt analyser av avkrypterade chattkonversationer.
Kontakter
Presstjänsten
Tel:072-99 58 500press@bra.seBilder


Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Yngre kvinnor är mer utsatta för våld i nära relationer12.11.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Det är vanligare att yngre personer uppger att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation under 2025, jämfört med äldre personer. Störst andel utsatta finns i åldersgruppen 20–24 år. Det framkommer i en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) som bygger på ett särskilt frågeavsnitt i Nationella trygghetsundersökningen 2026 (NTU).
Brottsförebyggande arbete i detaljhandeln prisas16.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Brott i detaljhandeln är en växande och komplex utmaning inom EU. Konceptet Lokala Trygghetsöverenskommelser visar hur lokal samverkan kan bidra till att förebygga brott i detaljhandeln och är årets vinnare i den svenska deltävlingen av European Crime Prevention Award (ECPA).
Kriminella nätverk styr barn och unga genom digitala medier15.10.2026 08:01:00 CEST | Pressmeddelande
Kriminella nätverk använder digitala medier för att locka barn och unga med snabba pengar i utbyte mot att de utför brott. Digitala medier används genom hela rekryterings- och utförandeprocessen för att etablera kontakt, förmedla uppdrag och instruera barn och unga i genomförandet av brotten. Genom anonymitet och distans kan kriminella nätverk kontrollera och i detalj styra den som utför brottsuppdraget. Det visar en ny forskningsstudie från Brå.
Tydligt minskad oro över brottsligheten i samhället14.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2026 visar en tydlig nedgång gällande oro över brottsligheten i samhället. Även synen på brottsutvecklingen har förändrats, då det nu är betydligt färre som upplever att brottsligheten ökar. I årets undersökning ställs även frågor om bland annat funktionsnedsättning, och resultaten visar att utsattheten för brott är större bland personer med funktionsnedsättning än bland andra.
Ofta yngre barn i anmälda barnfridsbrott12.10.2026 08:01:00 CEST | Pressmeddelande
Nästan hälften av målsägarna i polisanmälda barnfridsbrott är barn under sju år. Ofta är den misstänkta personen barnets pappa, medan den som utsatts för grundbrottet är barnets mamma. Det visar en analys om målsägare vid barnfridsbrott som Brå publicerar idag.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum