
Stora brister i regeringens plan för att skydda naturen
9.2.2026 15:46:49 CET | WWF | Pressmeddelande
Sveriges handlingsplan för biologisk mångfald, som regeringen presenterade idag, mer än ett år för sent, är otillräcklig. Den är i mångt och mycket ompaketering av redan befintliga insatser, anser WWF.

Regeringen har misslyckats med att ta fram en heltäckande plan för hur Sverige ska leva upp till FNs globala räddningsplan för naturen, som handlar om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Det menar Världsnaturfonden WWF, efter regeringens presentation av sin handlingsplan i måndags. WWF har dock ännu inte kunnat ta del av regeringens handlingsplan i sin helhet.
–Förslagen som presenterades idag räcker inte på långa vägar för att Sverige ska göra det vi åtagit oss. Det kan få allvarliga konsekvenser för både natur och samhälle, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
Regeringen presenterar vare sig tillräckliga etappmål, åtgärder eller styrmedel för att Sverige ska leva upp till det globala FN-ramverket för biologisk mångfald, det så kallade Kunming-Montreal ramverket.
Ramverket som antogs 2022 var en mycket viktig milstolpe för det globala miljöarbetet med det övergripande målet att ”stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald globalt till 2030”. Då åtog sig alla länder att, som första steg, ta fram en nationell handlingsplan för hur de ska göra sin beskärda del för att nå målen.
–Den plan som presenterats idag är ett år försenad och motsvarar inte ambitionen i det globala ramverket. Det behövs, framför allt ett tydligt övergripande mål om att Sverige ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald i Sverige till 2030, säger Åsa Ranung, policyrådgivare på WWF.
Den nationella planen ska innehålla nationella mål och åtgärder som sammantaget motsvarar de fyra tillståndsmålen och de 23 åtgärdsmålen i det globala ramverket. För att Sverige ska nå de mål som Sverige har ställt sig bakom, är det därmed viktigt att handlingsplanen är heltäckande och omfattar alla delar av ramverket.
–En allvarlig brist är att handlingsplanen inte innehåller något nationellt etappmål för skydd av natur, som motsvarar det globala målet att skydda minst 30 procent av naturen till 2030. Vi behöver skydda en tredjedel av våra land, hav och vatten i Sverige för att värna arter och livsmiljöer och bidra med vår beskärda del till i det globala arbetet, säger Åsa Ranung.
WWF välkomnar däremot att regeringen lyfter fram näringslivets arbete med biologisk mångfald, men hade velat se att det tillsätts en nationell samordnare för näringslivets arbete med biologiska mångfald, likt den för fossilfritt Sverige, och en satsning på att ta fram branschvisa färdplaner.
För att vända förlusten av biologisk mångfald måste hela samhället vara med. Att samhällets olika aktörer och sektorer involveras i såväl planens framtagande som i genomförandet är ett centralt krav i det globala ramverket. WWF är här kritiska till att processen att ta fram handlingsplanen inte varit mer inkluderande.
För att kunna hantera naturkrisen och ge biologisk mångfald den plats den förtjänar i politiken föreslår WWF inrättandet av ett naturpolitiskt ramverk, motsvarande det klimatpolitiska ramverket – med ett naturpolitiskt mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd. Det skulle ge naturen den plats den behöver och förtjänar i politiken.
Kontakter
Åsa RanungSenior policyrådgivareWWF
Tel:070 - 669 92 90asa.ranung@wwf.seNina SchmiederPressekreterare WWF
Tel:0735-86 26 22nina.schmieder@wwf.seBilder



Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Nödläge för vilda ryggradsdjur – men ny rapport visar på lösningar8.10.2026 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Populationsstorlekarna hos vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har i snitt gått ned med 73 procent mellan 1970 och 2022. Det visar nya Living Planet Report, som är WWF:s återkommande rapport om jordens hälsotillstånd. Men det finns hopp – återhämtningen av bestånd hos tigrar och elefanter visar att det går att vända utvecklingen.
Inför sillsäsongen: WWF uppmanar branschen att fortsätta omställningen5.10.2026 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Samtidigt som höstens sillfiske pågår, och julsäsongen närmar sig, uppmanar WWF svenska företag att fortsätta den positiva omställning som skett under det senaste året. Omställningen har lett till fler hållbara alternativ med inlagd sill på butikshyllorna, så att konsumenter kan välja produkter som bidrar till livskraftiga fiskbestånd och friska hav.
Ny WWF-rapport utforskar fyra vägar mot en resilient ekonomi – inom planetens gränser30.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Dagens ekonomiska system driver på klimatförändringarna och förlusten av natur, trots att ekonomin samtidigt är helt beroende av välfungerande ekosystem. I en ny rapport från WWF utforskas fyra olika vägar mot en hållbar och motståndskraftig ekonomi. Rapporten släpps i samband med WWFs Ekonomiska Forum.
EU:s gröna omställning är inte ett hinder utan drivkraft för företag, visar ny undersökning24.9.2026 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Påståenden om att EU måste sänka kraven på miljöregler för att förbli konkurrenskraftigt får inte stöd från Europas företag. Det visar en ny undersökning bland företagsledare, utförd av GlobeScan på uppdrag av WWF.
Restaurering och hyggesfritt är framtiden enligt många skogsägare3.9.2026 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Fler än hälften av de privata skogsägarna anser att det är viktigt att återställa skadad natur i Sverige och en tredjedel är intresserade av att ställa om till hyggesfritt skogsbruk, enligt en ny opinionsundersökning. WWF menar att det är viktigt att undersöka privata skogsägares verkliga åsikter och att deras engagemang för natur måste tas tillvara bättre i politiken.