Fölens fem vanligaste skador
15.4.2026 08:00:00 CEST | Agria | Pressmeddelande
De flesta fölungar föds pigga och alerta, men varje år behöver ett par hundra föl hjälp under sin första levnadstid. Veterinär Karolina Dahlkvist har sammanställt de fem vanligaste orsakerna till att fölägare kontaktat veterinär. Diagnoserna bygger på anmälda skador till Agria under 2025.

- Gemensamt för de allvarligare skadorna är att tidsfaktorn ofta är kritisk. Föl är sköra, har sämre immunförsvar, torkar ut snabbare och har ett mjukare skelett. Med rätt vård i god tid ökar chansen att de blir friska igen, säger Karolina Dahlkvist, hästveterinär på Agria.
- Felaktig benställning
Tiden är en avgörande faktor. Bedömning bör därför göras tidigt av veterinär, gärna tillsammans med en hovslagare, eftersom tidig upptäckt har stor betydelse för fölets framtida hållbarhet.
Symtomen kan vara att fölet trampar igenom i kotlederna och går på ballarna eller baksidan av kotorna. Stramasenor gör att fölet går på tå (ballerinasyndrom) och kan utveckla bockhov. Det kan också finnas felaktiga vinklar, som X‑benthet.
I lindriga fall kan korrigerande verkning räcka, ibland kombinerat med plast på hoven eller speciella fölskor. Föl som trampar igenom kraftigt kan behöva skyddande bandage, och svårare fel kan kräva kirurgi.
2. Traumatiska skador och sårskador
Föl är nyfikna och rörliga och skadar sig lätt på exempelvis vassa kanter, trasiga staket eller håligheter i marken. Tecken på skada är sår, svullnad, värme, ömhet eller hälta. Små sår kan vara allvarliga om de sitter nära led eller senskida. Undvik skada genom att gå igenom stall och hagar regelbundet och ta bort utskjutande detaljer och farliga föremål.
Kontakta alltid veterinär om såret är djupt, stort eller nära led/senskida, kraftig blödning eller om fölet är halt eller ovilligt att belasta benet.
Veterinären bedömer skadans omfattning, rengör och syr såret, ger smärtlindring och vid behov antibiotika. De flesta skador läker bra med snabb åtgärd och säker miljö.
3. Kolik
Kolik är en av de vanligaste akuta sjukdomarna hos föl. De kan snabbt försämras, därför ska kolik alltid tas på stort allvar. Vid tidig undersökning och behandling är prognosen ofta god.
Vanliga orsaker är mekoniumförstoppning, brusten urinblåsa, pungbråck, när stoet kommer i första brunsten, rotavirus eller kraftig spolmaskinfektion som kan ge livshotande tarmstopp. Avmaskning enligt rekommendation är viktig.
Tidiga tecken är förändrat beteende - fölet slutar dia, blir oroligt eller onormalt stilla, gnisslar tänder, tittar mot buken, lägger sig ner och försöker rulla. Kontakta veterinär omedelbart vid misstanke om kolik. Med snabb vård är utsikterna i de flesta fall goda.
4. Fraktur
Frakturer är en av de allvarligaste skadorna hos föl. I dag kan dock många frakturer läka bra, särskilt om de upptäcks tidigt. Skadan uppstår oftast vid kraftigt trauma, till exempel spark, om fölet fastnar i staket, halkar i stallgången eller trampar snett i en grop.
Vanliga tecken är plötslig kraftig hälta, ovilja att stödja på benet och ibland onormal vinkel. I vissa fall syns inget utan frakturen upptäcks först vid röntgen. Misstänks fraktur ska sto och föl hållas så stilla som möjligt och veterinär kontaktas omgående för råd.
Tidig upptäckt, rätt första hantering och snabb veterinärhjälp är avgörande för att ge fölet bästa chans till ett fortsatt aktivt liv.
5. Hovböld
Hovböld är en mycket smärtsam och vanlig orsak till akut hälta hos föl. Föl får lätt inpackningar av småsten och grus i hovens bärranden. Om detta inte tas bort kan det trycka mot den känsliga kötthoven, ge hälta och så småningom utvecklas till hovböld. Regelbunden verkning, daglig hovkratsning och noggrann hovkontroll är därför viktiga förebyggande åtgärder.
Symtomen kommer ofta plötsligt - fölet blir mycket halt, hoven känns varm, benet kan svullna upp en bit längs skenbenet och digitalpulsen vid kotan är tydligt förhöjd. Ibland börjar det med lättare hälta som förvärras. Veterinär ska alltid kontaktas vid kraftig eller akut hälta.
Med god hovvård, säkra hagar och snabb veterinärinsats är prognosen för hovböld hos föl som regel mycket god.
Läs mer här Fölets vanligaste sjukdomar - Agria Djurförsäkring
Nyckelord
Kontakter
Pernilla MelanderPressansvarig
Tel:070-579 31 11pernilla.melander@agria.seAgria
Agria startade redan 1890 och är Länsförsäkringars specialistbolag för djur- och grödaförsäkringar. Vi är marknadsledande på djurförsäkringar i Sverige med erbjudanden för hund, katt, häst och övriga smådjur samt lantbruksdjur och gröda. Agrias starka varumärke byggs bland annat genom ett stort engagemang i djurens hälsa, samarbeten med djurägarorganisationer samt med stöd till veterinärmedicinsk forskning. Vi har verksamhet i Sverige, Danmark, Norge, Storbritannien, Finland, Frankrike, Tyskland och i Irland.

Följ Agria
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Agria
Larmade om stroke – Hjördis blir Årets bragdhund 202613.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Utmärkelsen Årets bragdhund 2026 tilldelas barbeten Hjördis från Kungälv. När hennes hundvakt fick en stroke i sömnen agerade Hjördis resolut och väckte hundvakten i tid, så att hon själv kunde ringa 112 och tillkalla ambulans.
Hästens halsrygg – fler undersöks, men vad innebär avvikelser?12.11.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Agrias skadedata visar att allt fler hästar utreds för förändringar i halsryggen. Samtidigt gör ökad kunskap och förbättrad diagnostik det lättare att upptäcka avvikelser, men ett fynd är inte alltid förklaringen till hästens symtom.
Ny forskning - ändrad avel kan minska hälsoproblem hos små hundar6.11.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Små hundar med runda huvuden och kort nos är älskade för sitt söta utseende. Men extrema huvudformen kan också vara kopplad till en ökad risk för allvarliga hälsoproblem, det visar ny forskning vid Helsingfors universitet. Resultaten ger samtidigt hopp om att sjukdomarna kan minska genom en mer medveten avel.
Rädda kattens liv i mörkret2.11.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Trafiken är ett fortsatt ett stort hot mot svenska katter. Agrias skadedata visar att uppskattningsvis nära 1 300 katter* i landet har drabbats av trafikolyckor under förra året och till oktober i år. Trots det höga antalet utrustar 56 procent av kattägarna aldrig katten med reflexer – något som skulle kunna rädda många kattliv.
Den ser ut som en kattunge – men kan redan få kattungar21.10.2026 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Katter kan bli könsmogna redan vid fyra–fem månaders ålder – vid en tidpunkt då de flesta ägare fortfarande ser dem som små kattungar. ”Det är en god idé att prata med veterinären i tid om kastrering, om katten inte ska användas i avel, men också registrera katten,” säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum