Är dagens valsedlar rätt utformade?
7.5.2026 07:38:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Inför varje val trycks hundratals miljoner valsedlar i Sverige. För riksdags-, region- och kommunval handlar det om mer än 700 miljoner valsedlar, trots att en stor del aldrig används. Det innebär höga kostnader och omfattande hantering i vallokalerna, samtidigt som frågor väcks om hur valhemligheten bäst kan skyddas, menar Johan Hellström, docent vid Umeå universitet.

I dag bygger det svenska valsedelssystemet på att varje parti har egna tryckta valsedlar. Väljaren hämtar sin valsedel bakom en avskärmning och tar sedan med den till valbåset för att rösta. Det är ett system som enligt Johan Hellström både kräver stora mängder tryckt material och påverkar själva flödet i vallokalen.
– Det tar tid och kan skapa köer. Samtidigt finns det en risk för att valhemligheten urholkas, eftersom det kan vara möjligt att se vilket parti en väljare har valt när väljaren förflyttar sig med valsedeln mellan valsedelsavskärmningen och valbåset, säger han.
Valmyndigheten ser behov av förändring
Hur valsedlar bör utformas är ingen ny fråga i svensk valadministration. Den har utretts vid flera tillfällen under de senaste decennierna och är åter aktuell. Även Valmyndigheten har under lång tid lyft behovet av förändringar.
En modell som återkommande diskuteras är så kallade gemensamma, eller neutrala, valsedlar. I stället för att varje parti har egna separata valsedlar samlas samtliga partier på en och samma valsedel. I vissa modeller finns även kandidaterna med i systemet.
– Det finns ett relativt enkelt sätt att lösa många av problemen genom så kallade gemensamma eller neutrala valsedlar, säger Johan Hellström.
Många länder använder gemensamma valsedlar
I Finland röstar väljaren genom att skriva ett kandidatnummer på en gemensam valsedel. Det innebär att endast en valsedel per val behöver tryckas. I Danmark finns alla partier förtryckta på samma valsedel och väljaren markerar sitt val direkt där.
– I båda fallen minskar antalet valsedlar kraftigt, säger Johan Hellström.
Även Nederländerna har länge använt gemensamma valsedlar där både partier och kandidater finns förtryckta. Där har utmaningen varit att valsedlarna blivit mycket stora för att rymma alla alternativ.
Inför EU-valet 2024 och kommunvalen samma år testades därför en ny modell i vissa nederländska kommuner. Den nya valsedeln är betydligt mindre och uppdelad i två delar. Väljaren kryssar först för parti och därefter för ett kandidatnummer som motsvarar en kandidat inom det valda partiet. Kandidaternas namn finns i separata kandidatlistor som är tillgängliga i vallokalen och i valbåset.
– Ett särskilt intressant exempel kommer från Nederländerna. Där har man länge haft gemensamma valsedlar med både partier och kandidater förtryckta. Nackdelen har varit att valsedlarna blivit mycket stora, ibland över en meter långa, för att rymma alla partier och kandidater. Den nya typen av valsedel har löst det problemet, säger Johan Hellström.
Skulle kunna fungera även i Sverige
De internationella exemplen visar, enligt Johan Hellström, att det finns flera sätt att organisera valsedlarna utan att förändra själva principen för hur väljaren röstar.
– I vallokalen skulle det då räcka att tillhandahålla en gemensam valsedel samt kandidatlistor där varje kandidat har ett nummer, säger han.
En sådan modell skulle kunna minska mängden tryckt material och samtidigt göra hanteringen i vallokalerna enklare. Systemet skulle även kunna utformas med förtryckta partinamn och utrymme för väljare som vill skriva in andra partier.
Internationella erfarenheter visar samtidigt att gemensamma valsedlar kan utformas på olika sätt beroende på hur respektive lands valsystem ser ut. Finland och Danmark har sedan länge modeller där antalet valsedlar hålls nere, medan Nederländerna på senare tid har prövat nya varianter för att göra systemet mer hanterbart.
– För väljarna handlar det fortfarande om att välja parti och, om man vill, kandidat, avslutar Johan Hellström.
Nyckelord
Kontakter
Johan HellströmForskare och biträdande prefekt vid Statsvetenskapliga instituionenUmeå universitet
Tel:090-786 78 91johan.hellstrom@umu.sewww.umu.se/personal/johan-hellstrom/Charlotte StåhlKommunikatör och presskontaktSamhällsvetenskap
Tel:090-786 74 89charlotte.stahl@umu.seBilder

Länkar
Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Grävande journalist och internationellt erkänd professor utses till hedersdoktorer19.5.2026 12:55:08 CEST | Pressmeddelande
Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet utser två nya hedersdoktorer: en journalist och författare med lång erfarenhet av undersökande arbete i norra Sverige samt en internationellt erkänd professor från Sydafrika med fokus på global utbildningsomställning och utveckling av gröna färdigheter.
Kirunaklass i final när Sveriges skarpaste åttondeklassare gör upp19.5.2026 10:46:28 CEST | Pressmeddelande
Den 21 maj fylls Tekniska museet i Stockholm av omkring 300 åttondeklassare från hela landet när riksfinalen i Teknikåttan avgörs. Efter regionala finaler vid tolv lärosäten återstår tolv klasser som gör upp om mästartiteln i teknik, matematik och naturvetenskap. Klass 8B Högalidskolan i Kiruna är en av dem. De möter klasser från Linköping, Stockholm, Falun, Karlskrona, Osby, Arvika, Lund, Södertälje, Gotland, Örebro och Kungsbacka.
AI avslöjar rädsla för nya korsbandsskador19.5.2026 10:30:00 CEST | Pressmeddelande
Rörelsemönster och muskelsignaler kan identifiera vilka idrottare som är rädda att skada sig igen efter en operation i främre korsbandet. Forskare vid Umeå universitet har tränat en AI-modell att hitta dessa idrottare med upp till 86 procents träffsäkerhet.
Nya molekyler kan bli ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistens19.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid bland annat Umeå universitet har utvecklat en ny typ av ämnen som både kan slå ut farliga bakterier och göra dem mindre skadliga. Resultaten kan på sikt bidra till att möta en av vår tids största samhällsutmaningar – antibiotikaresistens. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances.
Sveriges bild utomlands kan påverka demokratin inför valet19.5.2026 07:47:00 CEST | Pressmeddelande
Sverige har länge haft ett starkt internationellt rykte som ett öppet, modernt och demokratiskt land. Men den bilden har förändrats. Forskning från Umeå universitet visar hur utländska politiska aktörer använder bilden av Sverige för att främja sina egna ideologiska agendor, särskilt på sociala medier och i digitala miljöer inför val.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum