Beslut i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden: Skaraborgs Sjukhus Mariestad blir nav för god och nära vård i norra Skaraborg

Syftet är att skapa bättre kontinuitet och trygghet för invånare, patienter och närstående genom förbättrad samordning mellan sjukhus, primärvård, andra regionala vårdgivare och kommunal vård och omsorg.

– Med den här inriktningen tar vi ett samlat grepp för att stärka vården i norra Skaraborg. Skaraborgs Sjukhus Mariestad ska vara ett tydligt nav för god och nära vård där invånare får rätt hjälp i rätt tid, nära sin vardag, säger Janette Olsson (S), ordförande i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden. 

Sjukhusbyggnaden i Mariestad blir nav för ett lokalt anpassat vårdutbud

Sjukhusbyggnaden i Mariestad ska erbjuda ett differentierat vårdutbud som tillgodoser invånarnas behov av god och nära vård. Vården ska ges nära invånarna och vårdutbudet ska, precis som i hela Västra Götaland, ge invånarna en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård. Utvecklingen mot en god och nära vård i norra Skaraborg bör ske genom ökad andel vård i hemmet, utvecklade digitala lösningar för kontakt och konsultation samt en mer samordnad användning av mobila resurser. Digitala stöd ska, när det är lämpligt, användas för att ge bättre tillgänglighet, kontinuitet och kvalitet i vården. Med ett lokalt anpassat utbud kan vården bli mer ändamålsenlig och ges på rätt vårdnivå.

På längre sikt ska vården finnas ännu närmre invånarna genom ökad samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. På så sätt kan invånarna ta del av specialistkompetens i sin närmiljö när det finns behov av det.

Koncernkontoret kommer efter sommaren att återkomma med ett kompletterande underlag som beskriver ett mer preciserat vårdutbud.

Vården knyts samman

Skaraborgs Sjukhus Mariestad ska vara ett nav där olika vårdaktörer knyts samman genom gemensamma arbetssätt, digitala lösningar och nya sätt att organisera kompetens, till exempel genom kombinationstjänster och rotationstjänster.

 – Invånare ska uppleva att kontakten med vården fungerar smidigt, oavsett om det handlar om sjukhus, vårdcentral, kommunal vård eller digitala tjänster. Den här inriktningen skapar bättre förutsättningar för just det, säger Susanna Cassberg (M), vice ordförande i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden. 

Den långsiktiga inriktningen utgår från strategin för omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen för 2023–2027, planen för hälso- och sjukvårdens utbud och lokalisering samt utredningar om långsiktig samverkan på Skaraborgs Sjukhus Mariestad. I arbetet har dialoger skett med utförare av hälso- och sjukvård, kommuner och regionala aktörer inom ramen för Vårdsamverkan Skaraborg.

Nya arbetssätt för folkhälsa i Västra Götaland med fokus på resultatet för invånarna

Västra Götalandsregionen (VGR) och länets kommuner har nya gemensamma folkhälsoavtal för perioden 2026–2028. För invånarna betyder det ett mer samordnat arbete för att förebygga sjukdom och skapa bättre livsvillkor.

De nya folkhälsoavtalen innebär att kommunerna fått ett större ansvar, bland annat för att organisera och anställa folkhälsostrategiska funktioner. Resurserna fördelas också på ett nytt sätt, beroende på hur många invånare varje kommun har. Gemensamma arbetssätt gör det lättare att planera, följa upp och jämföra insatser.

Forskning ska följa hur arbetet fungerar i praktiken

För att säkerställa att de nya avtalen leder till förbättringar kommer de att följas av en forskningsstudie från juni 2026 till augusti 2027.

Bland annat ska studien ta reda på:

• Hur samarbetet mellan kommun och region fungerar, och vad det innebär att vissa kommuner delar på resurser.
• Hur dialogen mellan politiker i kommuner och VGR fungerar och om den leder till gemensamma prioriteringar.
• Om avtalen gör det lättare att arbeta kunskapsbaserat, jämföra resultat och sprida bra arbetssätt mellan kommuner.

–Med de nya folkhälsoavtalen tar vi ett gemensamt ansvar för att stärka hälsan i hela Västra Götaland – genom tillit, samverkan och ett långsiktigt fokus på jämlika livsvillkor för alla invånare, säger Carina Örgård (V), vice ordförande i strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden.

Studien genomförs av Kommunforskning i Västsverige (KFi) under förutsättning att de delregionala nämnderna i VGR tar beslut om detta efter strategiska hälso- och sjukvårdsnämndens beslut.