Lång tid mellan måltider kopplas till snabbare utveckling av sjukdom hos äldre
20.8.2026 13:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.
Intresset för fasta har ökat under senare år, men kunskapen om hur tiden mellan måltider påverkar hälsan hos äldre är fortfarande begränsad. I den nya studien undersökte forskarna om längden på det längsta dagliga uppehållet mellan måltider hängde samman med utvecklingen av kroniska sjukdomar över tid.
Forskarna använde data från den svenska studien Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K), som omfattar 2 981 personer i Stockholm som var 60 år eller äldre vid studiens start. Deltagarna följdes under upp till 15 år. Längden på uppehållen mellan måltider beräknades utifrån deltagarnas egna uppgifter om när de vanligtvis åt under ett dygn.
Samband för flera typer av sjukdomar
Längre uppehåll mellan måltider var kopplade till en snabbare utveckling av kroniska sjukdomar över tid. Särskilt personer vars längsta dagliga uppehåll mellan måltider var 14 till 24 timmar utvecklade kroniska sjukdomar snabbare än personer vars längsta uppehåll var 6 till 11,5 timmar. Sambandet sågs för det totala antalet kroniska sjukdomar samt för hjärt-kärlsjukdomar och neuropsykiatriska sjukdomar, men inte för sjukdomar i rörelseorganen.
– Mycket av forskningen om fasta har genomförts på yngre eller medelålders personer. Våra resultat tyder på att sambanden kan se annorlunda ut hos äldre, särskilt hos de allra äldsta, säger sisteförfattare Adrián Carballo Casla, postdoktor vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
Forskarna betonar att studien inte kan avgöra orsak och verkan. Även om längre uppehåll mellan måltider var kopplade till snabbare utveckling av sjukdom kan studien inte fastställa om detta måltidsmönster bidrog till utfallet oberoende av andra faktorer.
Se studien för finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
“Habitual fasting duration and accelerated multimorbidity in older adults”, Luis Kalmbach, David Abbad-Gomez, Giorgi Beridze, Fernando Rodríguez-Artalejo, Davide Liborio Vetrano, Amaia Calderón-Larrañaga, Adrián Carballo-Casla, Journal of Internal Medicine, online 20 augusti 2026, doi: 10.1111/joim.70150
Nyckelord
Kontakter
Adrián Carballo Casla, postdoktorInstitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel:+34 645 147 444adrian.carballo.casla@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder
Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Flera cancerfall i familjen viktig riskmarkör vid inflammatorisk tarmsjukdom3.9.2026 08:30:00 CEST | Nyheter
Personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som har flera nära släktingar med kolorektalcancer har en betydligt högre risk att själva drabbas av sjukdomen. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Gastroenterology. Resultaten väcker frågan om antalet cancerfall i familjen bör få större betydelse i framtida riktlinjer för cancerövervakning.
Studie pekar ut riskgrupper för svår biverkning vid diabetesbehandling2.9.2026 09:18:17 CEST | Nyheter
Patienter med typ 2-diabetes som har höga blodsockernivåer, låg kroppsvikt eller tidigare har haft ketoacidos löper ökad risk att drabbas av detta allvarliga tillstånd vid behandling med så kallade SGLT2-hämmare. En studie ledd från Karolinska Institutet visar också att risken kvarstår under hela behandlingstiden.
Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser för äldre vuxna31.8.2026 17:16:52 CEST | Nyheter
Äldre vuxna som lever med flera kroniska sjukdomar kan ha olika nytta av insatser som syftar till att förebygga funktionsnedsättning, beroende på vilken kombination av sjukdomar de har. En ny studie från bland annat Karolinska Institutet tyder på att insatserna kan bli mer träffsäkra om de anpassas efter individens sjukdomsmönster.
Vanlig bröstcancerindelning kan missa viktiga skillnader27.8.2026 07:00:00 CEST | Nyheter
Bröstcancer klassificeras ofta som antingen östrogenreceptorpositiv (hormonkänslig) eller inte. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att denna förenklade indelning kan missa viktiga biologiska skillnader mellan patienter som kan påverka behandlingsval. Resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.
Förbättrad förlossningsvård kopplas till färre dödsfall26.8.2026 11:00:00 CEST | Pressmeddelande
En kombination av utbildning, kvalitetsutveckling och ledarskapsstöd på sjukhus i fyra länder i Afrika söder om Sahara kopplas till färre dödfödslar och dödsfall bland nyfödda under det första levnadsdygnet. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Medicine.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum