500 år av svenska: språkvetaren Patrik Hadenius om ordet, makten och du-reformen

Varför talar och skriver vi som vi gör? Var kommer ord och uttryck ifrån? Vad betyder ett förenklat språk för demokratin? Och vad har Blondinbella egentligen gemensamt med en bitter adelskvinna på 1600-talet?

Det finns många frågor att ställa kring det svenska språket, som i år firar 500 år. Vasas testamente: en historia om språket vi kallar svenska tar avstamp i den första svenska översättningen av Nya testamentet 1526 och slutar med 1900-talets du-reform. 

Språkvetaren Patrik Hadenius berättar om allt från de stora stavningsreformerna och vilka människor som bidragit mest till svenskans utveckling till vilka trender vi följer när vi namnger våra barn.

– Svenska språket är en perfekt spegel av hur samhället förändrats under 500 år, säger Patrik Hadenius. 

Språkets utveckling går hand i hand med ett mer ordnat, bildat, jämställt och demokratiskt samhälle. 

– Utvecklingen är knappast spikrak, en del krångelspråk har också kommit till under åren, men det vårdade, begripliga och enkla språket är ändå en tydlig trend. Och allt startade 1526, menar Patrik Hadenius.

Vasas testamente: en historia om språket vi kallar svenska är en ögonöppnare och en kunskapsbank för alla som är nyfikna på språk.  

Patrik Hadenius är språkvetare, spanare och författare. Han medverkar regelbundet i Spanarna i P1 och TV4:s Nyhetsmorgon med inslaget Språkakuten tillsammans med Sara Lövestam. Dessutom gör han podden Stolpe Stories:Yukiko och Patrik möter. 

Vasas testamente: en historia om språket vi kallar svenska utkommer 17 september