Vilja att ta smittrisker styrs av hur vi värderar relationen
12.10.2026 21:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Hur villiga vi är att dela en vattenflaska, sitta nära någon eller hälsa med fysisk kontakt påverkas framför allt av hur viktiga personerna är för oss. Det visar en ny studie i tidskriften PNAS, där forskare från bland annat Karolinska Institutet har undersökt människors sociala beteenden i 61 samhällen världen över.

Människor behöver social kontakt för att bygga relationer. Samtidigt innebär nära kontakt en risk för att smittsamma sjukdomar sprids. I den aktuella studien ville forskarna förstå hur människor väger dessa faktorer mot varandra.
Forskarna samlade in data från 42 756 personer i 61 samhällen världen över, från Sverige och andra europeiska länder till länder i Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika samt Oceanien. Deltagarna fick föreställa sig en av fyra typer av personer: sin närmaste vän, en bekant, en främling eller någon de ogillar starkt.
Därefter svarade de på frågor om hur bekväma de skulle vara med situationer som kan innebära överföring av mikroorganismer, till exempel att dricka ur samma vattenflaska eller sitta så nära att benen nuddar varandra. De fick också ange om de skulle röra vid personen när de hälsar.
Resultaten visade ett tydligt mönster i samtliga samhällen som ingick i studien: ju högre värde människor tillskrev en relation, desto mer positiva var de till kontakt som innebär en potentiell smittrisk. Sambandet var likartat oavsett land eller kulturell kontext.
– Studien visar att människor världen över verkar använda liknande avvägningar mellan sociala vinster och risken för smitta. Hur viktig en annan person är för oss spelar en central roll för dessa beslut. Särskilt intressant är att riskbeteendet delvis påverkas av risken för patogener i miljön, säger Mats J. Olsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Forskarna undersökte även om faktorer på samhällsnivå, såsom historisk förekomst av infektionssjukdomar, individualism och sociala normer, kunde förklara skillnader i människors beteenden. Dessa faktorer hade viss betydelse, men deras påverkan var betydligt mindre än betydelsen av relationens värde.
Ett intressant resultat var att skillnader mellan samhällen främst syntes i kontakten med personer som deltagarna värderade högt, till exempel nära vänner. I samhällen med högre historisk förekomst av infektionssjukdomar var människor något mindre bekväma med smittriskfylld kontakt även med sådana personer. För relationer med lägre värde, som främlingar, var skillnaderna små.
Studien genomfördes av ett internationellt forskarnätverk med forskare från universitet och forskningsinstitut i 61 samhällen världen över, där Karolinska Institutet var en av de medverkande institutionerna. Se studien för finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
”Interpersonal value regulates infection-risky social contact across societies”, Hongyu Sun et al, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, online 12 oktober 2026, doi: 10.1073/pnas.2615739123
Länk till studien när den publiceras.
Nyckelord
Kontakter
Mats J. Olsson, professorInstitutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:08 52 48 24 64mats.j.olsson@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Opioidanvändning kan bli långvarig efter operation10.11.2026 17:20:49 CET | Nyheter
Runt 7 000 patienter per år i Sverige som inte tidigare använt opioider fortsätter att hämta ut läkemedlen flera månader efter en operation, vilket ökar risk för beroende, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Avhandlingen visar också att mängden opioider efter större kirurgi kan minskas.
Två nyupptäckta proteinformer kan vara viktiga vid alzheimer9.11.2026 11:34:12 CET | Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat två tidigare okända former av proteinet beta-amyloid som kan bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien, som publiceras i Nature Communications, visar forskarna också att ett protein som de tidigare upptäckt kan motverka bildandet av de skadliga formerna, vilket pekar på en möjlig ny behandlingsstrategi mot alzheimer.
Alzheimer hos yngre: hjärnavbildning visar snabbare inlagring av tauprotein5.11.2026 11:25:54 CET | Nyheter
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta framgår i en studie, publicerad i Science Translational Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Fransisco. Resultaten understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad hjärnavbildning.
Längre östrogenexponering kopplas till bättre kärlhälsa i hjärnan4.11.2026 22:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som haft en längre reproduktiv period och använt hormonbehandling hade färre tecken på skador i hjärnans små blodkärl senare i livet. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology.
God sömn kopplas till bättre hjärnhälsa vid kardiometabol sjukdom4.11.2026 15:22:01 CET | Nyheter
Personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke som sover bra har bättre kognitiv förmåga och större hjärnvolym än personer med samma sjukdomar som sover dåligt, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Forskarna tror att god sömn kan bidra till att motverka de negativa effekterna på hjärnan hos personer med dessa sjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum