Metalliska material

Additiv tillverkning ska förbättra gasturbiner

Dela

Gasturbiner är med sin flexibilitet och snabba upprampning centrala i ett hållbart energisystem för att kunna balansera intermittent elproduktion, till exempel vindkraft. Framtida kolfri elproduktion kräver då en uppskalning av vätgas som bränsle i gasturbiner. Förbränning av vätgas i gasturbiner är fortfarande förenat med utmaningar kopplat till gasens reaktivitet i kombination med den nödvändiga högre processtemperaturen. MAGDA, ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, ska nu ta sig an dessa utmaningar.

Eduard Hryha, professor vid Chalmers och projektledare för MAGDA.
Eduard Hryha, professor vid Chalmers och projektledare för MAGDA.

Lösningen ligger i att förbättra design och material för komponenter som brännare och turbinblad med mera. Additiv tillverkning i metall har identifierats som lösningen där dessa mål kan mötas och då speciellt genom laser beam powder bed fusion (LB-PBF). Dagens teknik möjliggör heltäta komponenter med komplex geometri i flera material som rostfria stål och vissa nickelbaslegeringar, men nickelbaslegeringar som klarar de höga temperaturer som krävs för vätgas är ännu inte realiserade. MAGDA siktar på att ta fram lösningar för att hantera denna utmaning.

Projektet bygger på tidigare kunskap och erfarenheter och kombinerar insatser avseende materialutveckling med tillhörande processoptimering vid LB-PBF samt integration/optimering av efterföljande process (HIP) för ytterligare kvalitetssäkring. I projektet ingår utveckling/optimering av pulverlösningar, design för additiv tillverkning kopplat till komponentkrav och utvärdering av materialstruktur och egenskaper inklusive framtagning och utvärdering av en demonstrator.

– MAGDA-projektet syftar till att ta fram nya nickelbaslegeringar och ny processutveckling för pulverbäddsmältning med laser. Detta krävs för att få fram lösningar för att implementera vätgas som bränsle i gasturbiner, säger Eduard Hryha, professor vid Chalmers och projektledare för MAGDA.

MAGDA har en total budget på 9,5 miljoner kronor varav 4,75 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material så satsas nu över 56 miljoner kronor i programmets utlysning ”Metalliska material för det elektrifierade samhället”. Det är sju nya forskningsprojekt har nu beviljats stöd från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Eduard Hryha, professor vid Chalmers och projektledare för MAGDA.
Eduard Hryha, professor vid Chalmers och projektledare för MAGDA.
Ladda ned bild

Om

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material syftar till att förverkliga den strategiska forsknings- och innovationsagendan Nationell samling kring metalliska material. Programmet är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsprogram och samlar Sveriges metallindustrier: stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke-järnmetaller.

 

 

Hantering av personuppgifter

Du har rätt att när som helst avregistrera dig från våra utskick och/eller radera dina personuppgifter i våra register. Du kan läsa om dina rättigheter och om hur Jernkontoret hanterar dina personuppgifter på jernkontoret.se/dataskydd.

 

Följ Metalliska material

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Metalliska material

Nytt projekt vill förbättra litiumjonbatterier29.4.2021 06:30:00 CEST | Pressmeddelande

Långtidsegenskaper och tillförlitlighet hos litiumjonbatterier är kritiskt för elektrifieringen av samhället, speciellt avseende det stora antalet elfordon som förutspås. Fogarna i dessa batterier mellan cellterminaler till busbars eller busbars till modulterminaler är mycket viktiga eftersom haverier kan leda till oplanerade reparationer eller till och med bränder. Många problem som uppstår i moderna litiumjonbatterier beror av dåliga egenskaper i fogen. Detta problem ska studeras närmare i EMPIRE, ett nytt forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material.

Nytt projekt ska optimera stålindustrins elektrifiering27.4.2021 06:30:00 CEST | Pressmeddelande

Elektrifiering av olika processer och utrustningar är idag en av de stora växande trenderna, inte bara nationellt, utan även internationellt. ELROS, ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, tar sikte på att stålindustrin och dess ämnesvärmningsprocesser ska kunna använda elektrifiering på ett optimalt sätt, det vill säga rätt form av elektrisk uppvärmningsmetod sett till geometri, storlek, material, temperaturområde, temperaturjämnhet och energieffektivitet.

Nytt projekt ska hjälpa till att möta vätgasbehovet23.4.2021 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

I samband med elektrifieringen av ett hållbart samhälle kan SOC (Solid Oxide Cell)-, och särskilt Solid Oxide Electrolysis Cell (SOEC) -teknologin, bli ett viktigt komplement till produktionen av intermittent förnybar el. SOEC-teknologin kan användas för att balansera belastningen i elnäten. Dessutom kan SOEC-teknologin producera vätgas för stålindustrin, transportsektorn samt kolväten och andra ämnen för den kemiska industrin. Projektet FastOx, ett nytt forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, har som mål att utveckla en mer kostnadseffektiv SOC-teknologi.