Akademiska sjukhuset

AI ska underlätta upptäckt av covid-19-patienter med ökad risk för livshotande hjärtsjukdom

Dela
Över 15 procent av patienter med bekräftad covid-19-infektion rapporteras ha drabbats av livshotande hjärtpåverkan såsom rytmrubbningar och hjärtmuskelinflammation och av dessa finns rapporter om en hög andel plötslig hjärtdöd. I en internationell studie, ledd från Akademiska sjukhuset, utvärderas om EKG-analys baserad på artificiell intelligens (AI) kan underlätta att förutse vilka som löper sådan risk.
Vårdsituation Akademiska sjukhuset. Fotograf: Johan Alp
Vårdsituation Akademiska sjukhuset. Fotograf: Johan Alp

– Eftersom covid-19 är en så smittsam infektion är rutinmässiga kontroller med upprepade EKG-tagningar och ultraljud av hjärta för att upptäcka tecken på hjärtpåverkan förenat med risk för smittspridning. Vi bedömer att EKG-analys baserad på artificiell intelligens kan underlätta den urskiljningen och bli ett effektivare sätt att tidigt upptäcka dessa patienter, säger Carina Blomström Lundqvist, professor och överläkare på hjärtkliniken, Akademiska sjukhuset, som leder studien.

I den kliniska studien, som beräknas pågå fram till 2022, räknar forskarna med att inkludera cirka 1500 patienter. Det är en av 13 pågående studier vid Akademiska sjukhuset med anledning av coronapandemin.

Forskarna utgår från det första EKG:et som tagits på patienter över 18 år som sökt sjukvård och blivit inlagda för covid-19-infektion vid olika sjukhus runtom i världen
Studien genomförs i samarbete med kardiologer, bioingenjörer, epidemiologer vid University of Washington, USA, kardiologer i Barcelona i Spanien, biomedicinare , University of Copenhagen samt kardiologer vid Karolinska institutet och Computational Physiology Group i Oslo Norge. 

– Vår hypotes är att man redan i det första EKG:et kan se små förändringar som gör det möjligt att tidigt identifiera de patienter som har störst risk för allvarliga, negativa hjärtkomplikationer på sjukhus. Vi kommer även att studera riskvariabler för insjuknande i förmaksflimmer, förklarar Carina Blomström Lundqvist.

Förutom EKG-data utgår forskarna från ett flertal demografiska och kliniska variabler såsom ålder, kön, ras/etnicitet, tidigare känd hjärt-kärlsjukdom inklusive ischemisk och icke-ischemisk kardiomyopati, arytmier och överledningsstörningar i hjärtat. 

Praktiskt går studien till såhär: Ankomst-EKG samlas in digitalt från journalsystemets EKG-databas och kopplas ihop med aktuellt kardiovaskulärt utfall (dvs med eller utan allvarlig hjärthändelse). Därefter tränas en AI-modell (ett djupgående, neuralt nätverk) på att skilja mellan patienter som utvecklar respektive inte utvecklar en allvarlig kardiovaskulär händelse före utskrivning. Nästa steg blir att testa och validera AI-modellens träffsäkerhet.

– Utifrån EKG-undersökningarna kommer vi att presentera sannolikheten för en händelse för varje patient. Om metoden har tillräckligt hög precision för klinisk användning kommer en algoritm för att förutsäga risk att göras tillgänglig för intresserade kliniker. Om utfallet blir framgångsrikt är planen att utveckla nya metoder som kan identifiera subtila, dolda och för blotta ögat osynliga tecken på myokardit, rytmrubbningar eller annan allvarlig hjärtpåverkan hos covid-19-patienter, avrundarCarina Blomström Lundqvist.

För mer information/intervju, kontakta:
Carina Blomström Lundqvist, överläkare på hjärtkliniken, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, tel 070-678 04 42, e-post: carina.blomstrom.lundqvist@akademiska.se

Bilder

Vårdsituation Akademiska sjukhuset. Fotograf: Johan Alp
Vårdsituation Akademiska sjukhuset. Fotograf: Johan Alp
Ladda ned bild
Carina Blomström Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken, Akademiska
Carina Blomström Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken, Akademiska
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye