Akademiska sjukhuset

Akademiska först i Sverige med bakteriedödande virus mot svåra protesinfektioner

Dela
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. Infektionen är ofta svårbehandlad eftersom bakterier klänger sig fast på protesens metallytor och bildar en så kallad biofilm. Infekterade proteser behöver ofta tas ut och ersättas med nya implantat vilket är en smärtsam och långdragen process för patienten. Som första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.

- Det känns oerhört bra att kunna prova en ny behandling mot tuffa protesinfektioner. Den första patienten tålde behandlingen väl. Inga biverkningar uppstod, och hittills verkar infektionen vara under god kontroll. Det är dock för tidigt att utvärdera om infektionen är helt botad eftersom återfall kan uppstå efter flera år. Vi hoppas kunna erbjuda denna behandling till fler patienter som drabbats av protesinfektioner som orsakats av en viss typ av stafylokocker, säger Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Bakteriofager är virus som utvecklats tillsammans med bakterier under miljontals år, och som lever på att ”äta upp” specifika bakterier. Behandlingen, som godkänts av Läkemedelverket för denna specifika patient, innebär att bakteriofager, eller fager som det också kallas,skräddarsys mot den typ av bakterier som patienten drabbats av. Fagerna sprutas in i patientens led vid tre tillfällen.

Enligt Nils Hailer ligger risken att drabbas av protesinfektion på mellan en och två procent, men eftersom det årligen sätts in mer än 30 000 ledproteser bara i Sverige insjuknar hundratals patienter som fått en ny höft- eller knäled. I Region Uppsala utförs årligen ett tusental höft- och knäledsoperationer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt Aleris/Elisabethsjukhuset.

- Behandlingen av protesinfektioner är ofta svår eftersom bakterier klänger sig fast på protesens metallytor och bildar ett svårgenomtränglig proteinslem, så kallad biofilm. I denna biofilm är bakterierna svåråtkomliga för antibiotika, och därför behöver infekterade proteser ofta tas ut och ersättas med nya implantat. Detta är en smärtsam, långdragen och för patienten mycket belastande procedur, förklarar Nils Hailer.

Han framhåller vidare att en fördel med den nya virusbehandlingen är att bakteriofager är specifika för vissa typer av bakterier och bara angriper just dessa stammar, utan att förstöra tarmflora eller andra för kroppen viktiga bakterier. Dessutom försvinner fagerna så snart deras mål, den specifika bakteriestam de riktades mot, har avdödats.

Behandlingen på Akademiska sjukhuset utfördes i samarbete med professor Tristan Ferry från Lyon som byggt upp ett behandlingscentrum för muskuloskeletala infektioner (PHAGEinLYON). Bakteriofagerna tillhandahölls av det franska företaget Pherecydes Pharma. Även Akademiska sjukhuset har byggt upp ett kompetenscentrum för protesinfektioner inom verksamhetsområde ortopedi och handkirurgi där ortopeder, infektionsläkare, mikrobiologer och apotekare har ett nära och mycket välfungerande samarbete.


För mer information/intervju, kontakta:

Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 44 67 eller 070 72 48 701
nils.hailer@surgsci.uu.se



Nyckelord

Bilder

Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Ladda ned bild
Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet (Foto: privat)
Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet (Foto: privat)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye