Akademiska sjukhuset

Akademiska först i Sverige med bakteriedödande virus mot svåra protesinfektioner

Dela
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. Infektionen är ofta svårbehandlad eftersom bakterier klänger sig fast på protesens metallytor och bildar en så kallad biofilm. Infekterade proteser behöver ofta tas ut och ersättas med nya implantat vilket är en smärtsam och långdragen process för patienten. Som första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.

- Det känns oerhört bra att kunna prova en ny behandling mot tuffa protesinfektioner. Den första patienten tålde behandlingen väl. Inga biverkningar uppstod, och hittills verkar infektionen vara under god kontroll. Det är dock för tidigt att utvärdera om infektionen är helt botad eftersom återfall kan uppstå efter flera år. Vi hoppas kunna erbjuda denna behandling till fler patienter som drabbats av protesinfektioner som orsakats av en viss typ av stafylokocker, säger Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Bakteriofager är virus som utvecklats tillsammans med bakterier under miljontals år, och som lever på att ”äta upp” specifika bakterier. Behandlingen, som godkänts av Läkemedelverket för denna specifika patient, innebär att bakteriofager, eller fager som det också kallas,skräddarsys mot den typ av bakterier som patienten drabbats av. Fagerna sprutas in i patientens led vid tre tillfällen.

Enligt Nils Hailer ligger risken att drabbas av protesinfektion på mellan en och två procent, men eftersom det årligen sätts in mer än 30 000 ledproteser bara i Sverige insjuknar hundratals patienter som fått en ny höft- eller knäled. I Region Uppsala utförs årligen ett tusental höft- och knäledsoperationer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt Aleris/Elisabethsjukhuset.

- Behandlingen av protesinfektioner är ofta svår eftersom bakterier klänger sig fast på protesens metallytor och bildar ett svårgenomtränglig proteinslem, så kallad biofilm. I denna biofilm är bakterierna svåråtkomliga för antibiotika, och därför behöver infekterade proteser ofta tas ut och ersättas med nya implantat. Detta är en smärtsam, långdragen och för patienten mycket belastande procedur, förklarar Nils Hailer.

Han framhåller vidare att en fördel med den nya virusbehandlingen är att bakteriofager är specifika för vissa typer av bakterier och bara angriper just dessa stammar, utan att förstöra tarmflora eller andra för kroppen viktiga bakterier. Dessutom försvinner fagerna så snart deras mål, den specifika bakteriestam de riktades mot, har avdödats.

Behandlingen på Akademiska sjukhuset utfördes i samarbete med professor Tristan Ferry från Lyon som byggt upp ett behandlingscentrum för muskuloskeletala infektioner (PHAGEinLYON). Bakteriofagerna tillhandahölls av det franska företaget Pherecydes Pharma. Även Akademiska sjukhuset har byggt upp ett kompetenscentrum för protesinfektioner inom verksamhetsområde ortopedi och handkirurgi där ortopeder, infektionsläkare, mikrobiologer och apotekare har ett nära och mycket välfungerande samarbete.


För mer information/intervju, kontakta:

Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 44 67 eller 070 72 48 701
nils.hailer@surgsci.uu.se



Nyckelord

Bilder

Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. om första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Ladda ned bild
Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet (Foto: privat)
Nils Hailer, överläkare och professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet (Foto: privat)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

Internationell studie visar: Information om dödfödsel behöver förbättras13.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vården under graviditet och förlossning kan förbättras på flera områden, inte minst i samband med dödfödsel. Enligt en studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, behöver föräldrar involveras mer i beslutsfattande om förlossning och få bättre information om dödfödsel inom vården. Även när det gäller bemötandet från vårdgivare finns förbättringspotential.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye