Akademiska sjukhuset

Akademiska först med introduktionsår för forskningssjuksköterskor

Dela

I mars startar Akademiska som första svenska sjukhus ett introduktionsår för alla nyanställda forskningssjuksköterskor. Syftet är att minska det glapp många känner mellan den kliniska vården och vardagen som forskningssjuksköterska.

Som första sjukhus i Sverige startar Akademiska i mars ett introduktionsår för forskningssjuksköterskor. På bilden syns från vänster Malin Edén, forskningssjuksköterska inom geriatriken, tillsammans med handledaren Eva-Lise Lundberg.
Som första sjukhus i Sverige startar Akademiska i mars ett introduktionsår för forskningssjuksköterskor. På bilden syns från vänster Malin Edén, forskningssjuksköterska inom geriatriken, tillsammans med handledaren Eva-Lise Lundberg.

- Som ny forskningssjuksköterska ställs man inför nya utmaningar och frågetecken. Syftet med introduktionsåret är att öka tryggheten och arbetsglädjen hos nyanställda. Långsiktigt tror vi också att satsningen kan bidra till att göra det lättare att rekrytera och behålla forskningspersonal, säger Sabine Lindén, koordinator inom forsknings- och utbildningsavdelningen på Akademiska sjukhuset.

Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör, framhåller att forskningssjuksköterskor utgör en mycket viktig grupp för att säkerställa hög kvalitet inom klinisk forskning.

- Av det skälet arbetar vi sedan 2018 inom Akademiska sjukhuset med att tydliggöra forskningssjuksköterskans roll och för att säkerställa att alla har en hög kompetens inom alla relevanta delar av klinisk forskning. Införandet av introduktionsåret för nyanställda forskningssjuksköterskor är en mycket viktig del i detta arbete, säger Sune Larsson.

Under 2020 genomfördes ett pilotprojekt där man utvärderade upplägg och metodik. I mars arrangeras den första informationsträffen för första kullen deltagare. Totalt arbetar cirka 130 sjuksköterskor med forskning på sjukhuset (hel- eller deltid).

Idén till introduktionsår föddes under 2019 av en projektgrupp med erfarna forskningssjuksköterskor, HR-avdelningen och kansliet för kliniska prövningar. I satsningen ingår en utbildning i Good Clinical Practice (GCP) och en heldagsutbildning där man får teorin bakom kliniska prövningar, de viktigaste arbetsmomenten i forskningssjuksköterska rollen, styrande regelverk och juridik.

Deltagarna får både teoretiska och praktiska kunskaper kring hantering av forskningsprover. Just praktisk provhantering är specifik för rollen som forskningssjuksköterska, men kursen saknas i sjuksköterskeutbildningen. Under introduktionsåret ges en kurs i praktisk provhantering i samarbete med Akademiska laboratoriet.

Alla deltagare har tillgång till en klinisk handledare, en erfaren kollega som gått handledarutbildning, och som kan följa adepten under hela året. Dessutom erbjuds alla en plats i en reflektionshandledningsgrupp som är en möjlighet att diskutera utmaningar i rollen och få ta del av andras erfarenheter och problemlösning.

Upplägget baseras på Kompetensmodellen för kompetens- och utvecklingsvägar på Akademiska sjukhuset där man fokuserar på de sex kärnkompetenser som är definierade för hälso- och sjukvårdspersonal: evidensbaserad vård, personcentrerad vård, samverkan i team, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik.

Alla handledare i introduktionsåret är utbildade inom Professionssteget som infördes härom året på Akademiska i syfte att ge nyanställda sjuksköterskor ett tryggt sätt växa in i sin roll samtidigt som mer erfarna medarbetare utvecklas i sin handledarroll eller som mentor.

- För att öka antalet studier och säkerställa hög kvalitet i kliniska prövningar är forskningssjuksköterskor avgörande. De möjliggör forskning på klinikerna, vilket behövs för att invånarna ska kunna erbjudas vård av hög kvalitet baserad på vetenskap. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare för forskningssjuksköterskor. Med ett introduktionsår möjliggör vi att fler kan ta chansen att utveckla den framtida hälso- och sjukvården, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyren.

 

Läs mer om Kompetensmodellen för forskningssjuksköterskor på Akademiska sjukhuset

Läs mer om Professionssteget för sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset

För mer information, kontakta:
Sabine Lindén, koordinator inom forsknings- och utbildningsavdelningen, tel: 072-520 28 32, e-post: sabine.linden@akademiska.se

Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör Akademiska sjukhuset, tel: 070-611 08 23, e-post: sune.larsson@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Som första sjukhus i Sverige startar Akademiska i mars ett introduktionsår för forskningssjuksköterskor. På bilden syns från vänster Malin Edén, forskningssjuksköterska inom geriatriken, tillsammans med handledaren Eva-Lise Lundberg.
Som första sjukhus i Sverige startar Akademiska i mars ett introduktionsår för forskningssjuksköterskor. På bilden syns från vänster Malin Edén, forskningssjuksköterska inom geriatriken, tillsammans med handledaren Eva-Lise Lundberg.
Ladda ned bild
Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör, Akademiska sjukhuset
Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör, Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning5.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning. En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara en bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning. Detta uppmärksammas på internationella barnmorskedagen 5 maj.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum