Akademiska sjukhuset

Akademiska går inte vidare med ozonrening av läkemedelsrester

Dela

De senaste åren har Akademiska sjukhuset testat flera olika tekniker för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester och multiresistenta bakterier. 2019 genomfördes ett pilotförsök med ozonrening på sjukhusområdet inom ramen för en studie. Resultaten visar att tekniken fungerar, men med för låg effekt och för stora driftsproblem för att kunna implementeras på sjukhuset. Däremot är man öppen för att pröva andra tekniska lösningar.

2019 genomfördes ett pilotförsök med ozonrening på Akademiska sjukhuset inom ramen för en studie. Resultaten  visar att har för låg effekt och för stora driftsproblem för att kunna implementeras på sjukhuset. På bilden syns Sofia Svebrant, miljösamordnare, och Jim Larsson, VVS-ingenjör på Fastighet och Service, som båda varit involverade i projektet.
Foto: Emelie Tingvall
2019 genomfördes ett pilotförsök med ozonrening på Akademiska sjukhuset inom ramen för en studie. Resultaten visar att har för låg effekt och för stora driftsproblem för att kunna implementeras på sjukhuset. På bilden syns Sofia Svebrant, miljösamordnare, och Jim Larsson, VVS-ingenjör på Fastighet och Service, som båda varit involverade i projektet. Foto: Emelie Tingvall

- Vi har visat att det går att ozonrena orenat avloppsvatten innan det passerat ett vanligt reningsverk för att minska läkemedelsrester. Men minskningen med den testade tekniken är inte tillräcklig för att det ska vara praktiskt genomförbart på ett sjukhus som Akademiska i nuläget, säger Josef Järhult, docent och infektionsläkare, som lett studien.

Han betonar vikten av att testa tekniken i den miljö där den ska användas innan nya system köps in för storskaligt bruk. Likaså att det behövs vetenskaplig evidens innan nya metoder införs. Därför valde man att låta utvärdera effekten inom ramen för en oberoende vetenskaplig studie.

Den teknik som använts bygger på användning av ozon, en gas som bildas av syre och är väldigt reaktiv. Ozonet oxiderar föroreningar mycket snabbt och bryter oftast ner dessa till mindre, och ofta mer harmlösa molekyler. Ozon fungerar bra för att bryta ned läkemedelsrester på ett relativt rent vatten – till exempel som sista steg på kommunala reningsverk, men ozon på orenat avloppsvatten är mindre studerat. Ozonanläggningen, filter och utjämningstank, var inhyst i en container placerad på sjukhusområdet. Här togs prover kontinuerligt som genomgick analys avseende 92 läkemedelssubstanser samt antibiotikaresistenta bakterier. Proverna analyserades av forskare vid ett laboratorium på Umeå universitet

- Det finns mycket partiklar och smuts i avloppsvattnet. Trots att vi försökte filtrera vattnet som första steg så täpptes delar av anläggningen igen. Vidare förvånade det oss att ozoneringen i denna studie inte hade någon effekt på mängden resistenta bakterier då det finns många studier som visar att ozon dödar bakterier, framhåller Josef Järhult.

Globalt står sjukvården för en mindre del av de totala läkemedelsutsläppen, men koncentrationen av läkemedel är hög i avloppsvatten från sjukhus.Dessutom kan antibiotikaresistens bildas redan i avloppssystemet på sjukhus och även låga koncentrationer av antibiotika i vattenmiljöer räcker för att bakterier ska utveckla resistens. Inom sjukvården används också antibiotika som ses som ”sista chansen – läkemedel”  för vilka resistensutveckling är särskilt allvarlig.

Miljö är en högprioriterad fråga för Akademiska sjukhuset och Region Uppsala. Arbete pågår på bred front för att minska användningen av miljöskadliga läkemedel. I regionens miljöprogram 2019-2022 finns ett mål om att minska utsläppen av antibiotika från avloppsvatten på sjukhuset. I detta projekt valde man dock att även inkludera fler läkemedelssubstanser som också kan innebära en risk. Tidigare har sjukhuset bland annat testat enzymrening av läkemedelsrester i toaletter.

- Målet för oss är att ta fram en metod som kan användas av olika aktörer som anses vara punktkällor för utsläpp av läkemedelsrester och resistenta bakterier. I ozonreningsprojektet har fokus varit att utvärdera tekniken som reningsmetod på orenat avloppsvatten på plats vid ett sjukhus, förklarar Sofia Svebrant, miljösamordnare på Akademiska sjukhuset

Enligt Josef Järhult saknas i nuläget fungerande teknik på marknaden för att kunna rena läkemedelsrester från orenat vatten på ett sjukhus som Akademiska.

- Även om vi i nuläget inte går vidare med ozon som reningsmetod så har vi inte givit upp om tekniken för all framtid.  Vi är öppna för att testa olika tekniker och anläggningar som är bättre lämpade för sjukhuset och som har bättre effekt. Vi fortsätter aktivt att leta efter fungerande reningsmetoder, avrundar han.

Läs hela artikeln på MDPI:s webbsajt.

För mer information/intervju, kontakta:

Josef Järhult, docent och infektionsläkare, ansvarig för ozonreningsprojektet, tel: 076-496 38 60, e-post: josef.jarhult@medsci.uu.se

Sofia Svebrant, miljösamordnare Akademiska sjukhuset, tel:076-496 39 33, e-post: sofia.svebrant@akademiska.se


FAKTA: Spridning av antibiotika och multiresistenta bakterier

  • En stor del av antibiotikan vi äter går rakt igenom kroppen och hamnar i avloppsvattnet. Rester finns i rötslam och gödseltankar, men också i avlopp från sjukhus.
  • Både bakterier och antibiotika är farliga när de når naturen, till exempel åar och andra vattendrag.
  • I naturen kan multiresistenta bakterier, smitta bakterier utan resistens. Antibiotikarester kan också leda till utveckling av resistens i av exempelvis jordbakterier som kan spridas till andra bakteriearter, och till slut till sjukdomsbärande bakterier som är farliga för människor. På sikt ökar då antalet multiresistenta bakterier som inte går att behandla med antibiotika.

Nyckelord

Bilder

2019 genomfördes ett pilotförsök med ozonrening på Akademiska sjukhuset inom ramen för en studie. Resultaten  visar att har för låg effekt och för stora driftsproblem för att kunna implementeras på sjukhuset. På bilden syns Sofia Svebrant, miljösamordnare, och Jim Larsson, VVS-ingenjör på Fastighet och Service, som båda varit involverade i projektet.
Foto: Emelie Tingvall
2019 genomfördes ett pilotförsök med ozonrening på Akademiska sjukhuset inom ramen för en studie. Resultaten visar att har för låg effekt och för stora driftsproblem för att kunna implementeras på sjukhuset. På bilden syns Sofia Svebrant, miljösamordnare, och Jim Larsson, VVS-ingenjör på Fastighet och Service, som båda varit involverade i projektet. Foto: Emelie Tingvall
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer20.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som mäter proteinet tau, väntas inom kort kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Dessutom har förståelsen ökat för ärftlig, aggressiv sjukdom. Utvecklingen uppmärksammas med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

Medarbetardrivet förändringsarbete bidrar till en förbättrad arbetsmiljö inom sjukvården13.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.

Träningseffekter på lungvävnad fokus för KOL-studie7.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är känt att fysisk aktivitet har en positiv effekt på andningen vid KOL, men kunskap saknas om varför vissa med sjukdomen blir bättre än andra. Efter årsskiftet startar en studie i Uppsala och Lund, där patienterna ska träna under ledning av en fysioterapeut under tre månader och testas före och efter träningsperioden. Forskningen uppmärksammas i samband med internationella fysioterapidagen 8 september.

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer1.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören tagits bort. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum