Akademiska kraftsamlar med ny strategi
- Den nya styrmodellen och strategin gör det möjligt för Akademiska att beakta våra särskilda förutsättningar som universitetssjukhus samtidigt som den politiska viljeriktningen får genomslag. Vi kommer att påbörja målarbetet sjukhusövergripande utifrån den nya modellen under hösten, säger Marianne van Rooijen, tf sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.
Akademiska sjukhusets strategi styrs av politiska beslut, såsom Regionplan och budget (RPB), Regional utvecklingsstrategi (RUS) och de av sjukhusstyrelsen beslutade verksamhetsuppdragen. Sedan hösten 2020 har ett projekt drivits i syfte att ta fram en ny modell för mål och styrning. Med den nya modellen har sjukhuset fått en ny strategi för att omsätta och levandegöra de regionövergripande strategierna och målen.
- Det vi pekar ut med strategin är prioriterade områden för Akademiska sjukhuset och regionen som visar var vi behöver göra en förflyttning för att fortsätta vara ett konkurrenskraftigt universitetssjukhus som har hög kvalitet, där vi behåller våra duktiga medarbetare, ger den bästa vården och ökar tillgängligheten. Det är positivt att alla nivåer på Akademiska tillsammans jobbar för en förflyttning inom de identifierade områdena, säger Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen.
I och med den nya strategin kommer Akademiska att göra fyra långsiktiga förflyttningar inom områden som är kritiska för sjukhusets utveckling. Områdena har valts för att sjukhusledningen bedömer att man gemensamt, på alla nivåer, behöver göra en kraftsamling. De utgör grunden för det målarbete som ska bedrivas på sjukhuslednings- verksamhetslednings- och enhetsnivå de kommande åren.
- Genom att samla alla medarbetare och chefer kring dessa tydliga förflyttningar ser jag att vi gemensamt kan ta oss framåt till målet att vara ett universitetssjukhus som är attraktivt för såväl medarbetare som patienter, studenter och forskare, säger Marianne van Rooijen.
Den nya strategin innebär att sjukhuset ska
Arbeta datadrivet med kvalitet
Vården på Akademiska håller hög internationell klass och vårdresultaten är i sin helhet mycket goda. Men vårdresultaten behöver följas upp mer strukturerat. Därför ska man införa ett datadrivet arbetssätt som gör att man kan summera erkända kvalitetsindikatorer för hela sjukhuset i ett gemensamt kvalitetsindex.
Skapa en hållbar arbetsplats
Akademiska behöver bli bättre på att behålla befintliga medarbetare och attrahera nya. Därför ska man skapa en arbetsplats som är hållbar och som man är stolt över. Arbetsmiljön ska förbättras liksom individuella utvecklingsmöjligheter.
Öka antalet tillgängliga vårdplatser
Bristen på tillgängliga vårdplatser skapar långa väntetider som i sin tur skapar problem med överbeläggningar, utlokaliseringar och en överbelastad akutmottagning. Därför måste man arbeta tillsammans inom både slutenvården och övriga delar av vårdkedjan, bland annat genom att utveckla arbetssätt och processer.
Utföra mer högspecialiserad vård
I den pågående omstruktureringen av svensk sjukvård behöver Akademiska förändra sitt vårdutbud, det vill säga den vård sjukhuset erbjuder patienter inom och utanför Region Uppsala. Därför ska sjukhuset i större utsträckning satsa på forskning och tillämpning av nya metoder för att utveckla den högspecialiserade vården.
För mer information, kontakta:
Marianne van Rooijen, tf sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 13 42, e-post: sjukhusdirektor@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.
Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum