Akademiska sjukhuset

Aktiv träning utan operation lika bra som operation och gipsning vid benbrott på mellanhandsbenen

Dela
Fraktur på mellanhandsbenen är en mycket vanlig skada som ofta leder till sjukfrånvaro. Traditionellt behandlas patienterna med operation och gips om röntgenundersökning visar betydande felställning. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandling med aktiv, daglig träning utan operation ger lika bra resultat och med kortare sjukfrånvaro.
En forskningsstudie ledd från Akademiska visar att en ny behandlingsmetod för frakturer på mellanhandsbenen, fokuserad på aktiv träning, ger lika bra resultat som traditionell behandling med operation och gipsning.
En forskningsstudie ledd från Akademiska visar att en ny behandlingsmetod för frakturer på mellanhandsbenen, fokuserad på aktiv träning, ger lika bra resultat som traditionell behandling med operation och gipsning.

– Studien visar att resultaten blev lika bra med aktiv träning utan operation som med operation/gipsning. Bland patienter som träningsbehandlades läkte frakturerna bra och sjukskrivningstiden var signifikant kortare. Patienterna blev mindre stela och snabbare återställda. Behandlingsmetoden påverkade heller inte patienternas handfunktion, smärta eller nöjdhet, säger Fredrik Peyronson, ST-läkare i handkirurgi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Frakturer på mellanhandsbenen, så kallade metakarpalbensfrakturer, är mycket vanliga skador på en jour- eller akutmottagning. Frakturerna orsakas oftast av fallskador eller trubbigt våld när handen törnar emot ett hårt föremål, men även idrottsskador. De kan även uppstå i samband med bilolyckor och av spräng- eller skottskador. Frakturerna förekommer i alla åldrar och drabbar båda könen, men är vanligast hos yngre i arbetsför ålder.

I den aktuella studien jämfördes en relativt ny, träningsinriktad behandlingsmetod utan operation med konventionell behandling, som innebär att man, vid betydande felställning, opererar och fixerar med skruvar, oftast kompletterat med en kortare tid i gips. Syftet var att kontrollera om den nya behandlingen ger resultat som inte är sämre den gamla metoden. Patienterna slumpades in i två grupper som fick endera behandlingen. Patienter i operationsgruppen gipsbehandlades under två veckor.

– Alla patienter i träningsgruppen fick börja rörelseträna handen så fort de inkluderats i studien, inom tio dagar efter skadan. De fick belasta handen helt utan restriktioner. Träningen gick ut på att aktivt sträcka fingrar och knyta handen minst 25 gånger dagligen, utspritt över fem tillfällen under dygnet, med den skadade handens egen muskelkraft. Utöver detta tilläts patienterna använda handen helt fritt, förklarar Fredrik Peyronson.

– Förhoppningsvis kommer fler patienter i framtiden behandlas med omedelbar mobilisering efter snedfraktur genom skaftet på handens metakarpalben. Det skulle drastiskt kunna minska operationsrelaterade risker och korta sjukfrånvaron, utan att försämra behandlingsresultatet. Färre operationer av metakarpalbensfrakturer skulle också frigöra mer resurser för att operera de skador där vi vet att kirurgi är nödvändig för ett bra resultat, avslutar han.


Fakta om studien

  • Har letts från Akademiska sjukhuset. Under åren 2017-2020 inkluderades patienter på Akademiska sjukhuset, mellan mars 2019 och maj 2020 även patienter vid Falu Lasarett.
  • Samtliga patienter hade skadat sig maximalt tio dagar innan de fick behandling inom ramen för studien.
  • Alla som deltog i studien hade en felställning på pek-, lång-, ring- eller lillfingret på minst två millimeter vid röntgenundersökningen eller rotationsfelställning konstaterad vid klinisk undersökning. Frakturer i tummens metakarpalben ingick inte i studien.
  • Patienterna skulle även ha haft en normal handfunktion före frakturen och förmåga att genomföra handträning.



Läs mer om studien här.

För mer information/intervju, kontakta:
Fredrik Peyronson, ST-läkare i handkirurgi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet;
018-617 15 45
fredrik.peyronson@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

En forskningsstudie ledd från Akademiska visar att en ny behandlingsmetod för frakturer på mellanhandsbenen, fokuserad på aktiv träning, ger lika bra resultat som traditionell behandling med operation och gipsning.
En forskningsstudie ledd från Akademiska visar att en ny behandlingsmetod för frakturer på mellanhandsbenen, fokuserad på aktiv träning, ger lika bra resultat som traditionell behandling med operation och gipsning.
Ladda ned bild
Fredrik Peyronson, ST-läkare i handkirurgi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet (Privat bild)
Fredrik Peyronson, ST-läkare i handkirurgi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet (Privat bild)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye