Äldre investeringsskyddsavtal kan bli kostsamma för Sverige

Investeringsskyddsavtal har på senare tid debatterats intensivt internationellt. Debatten i Europa initierades av förhandlingarna om det transatlantiska handels- och investeringsskyddsavtalet TTIP mellan EU och USA och CETA-avtalet mellan Kanada och EU. Ett generellt syfte med avtalen är att främja ut- och ingående investeringar genom att skydda investerare mot förluster orsakade av offentliga åtgärder i värdländerna. Av det följer att avtalen kan medföra potentiella kostnader för stater. I en studie som professor Henrik Horn och docent Pehr-Johan Norbäck gjort på uppdrag av Tillväxtanalys diskuteras för- och nackdelar med de svenska avtalen ur ett ekonomiskt perspektiv.

Rapporten visar att nyare, mer moderna avtal som CETA, har tagit hänsyn till kritiken och utformats så att den potentiella kostnaden för värdlandet har begränsats. Ett antal länder har också på senare tid reviderat sina bilaterala avtal, både vad gäller materiella åtaganden och tvistelösningsförfaranden. De svenska bilaterala avtalen har dock lämnats i stort sett oförändrade och återspeglar därför ett synsätt på investeringsskydd som går tillbaka flera decennier då det främst handlade om att skydda svenska företag som investerar i det andra landet.

Flera av de länder som Sverige har gamla avtal med utvecklas dock snabbt och vi kan därmed förvänta oss ökade investeringar i Sverige från dessa länder med potentiella kostnader för svenska staten som följd.

I vissa fall sker förhandlingar om nya moderniserade avtal för närvarande på EU-nivå, däribland med Kina och Indien. Det är av stor vikt att Sverige driver på EU så att sådana avtal kommer plats inom en snar framtid. För övriga äldre avtal bör Sverige överväga om de eventuella andra vinster som finns med avtalen överväger den potentiella kostnaden som den nuvarande utformningen medför eller om avtalen bör omförhandlas.

Rapporten International investment agreements – efficient ways to promote Swedish growth? kommer att presenteras av författarna på ett seminarium nu på fredag 3 maj, 13.30-14.30 på Tillväxtanalys, Torsgatan 11, 4 tr, i Stockholm. Den kommer att publiceras på Tillväxtanalys hemsida i samband med seminariet. Om det finns intresse för att delta på seminariet eller att få tillgång till rapporten innan seminariet kontakta Pär Hansson, par.hansson@tillvaxtanalys.se eller 010 447 44 41.