Brå

Allt fler män uppger utsatthet för antireligiösa hatbrott

Dela

Den vanligaste förövaren vid främlingsfientliga, antireligiösa och homofobiska hatbrott är en helt obekant person. Vid främlingsfientliga hatbrott är risken att utsättas fyra gånger större för yngre personer än för äldre. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå).

– Brå har fått i uppdrag att komplettera hatbrottsstatistiken med studier som fördjupar kunskapen kring hatbrott. I den här första studien fokuserar vi på utsatthet över tid och bland olika grupper, utifrån självrapporterad utsatthet från Nationella trygghetsundersökningen. Vi har tittat på olika bakgrundsfaktorer, bland annat i vilken världsdel den utsatta eller minst en av föräldrarna är född, säger Sara Westerberg, utredare, Brå.

Fler män än kvinnor uppger utsatthet för främlingsfientliga hatbrott
Andelen som uppger att de utsatts för främlingsfientliga hatbrott minskade först, från 1,3 till 1,1 procent (under genomsnittsperioden 2005–2007 till 2010–2012). Därefter ökade den till 1,6 procent (2014–2016). Förändringen över tid utgörs främst av utsatthet bland män, eftersom kvinnors utsatthet har legat mer stabilt under samma period.

Andelen som uppger utsatthet för antireligiösa hatbrott har ökat något från 0,3 procent (2011–2013) till 0,5 procent (2014–2016), och även här kan förändringen härledas till andelen utsatta män, eftersom andelen utsatta kvinnor under samma period legat på en jämn nivå.

Andelen män och kvinnor som uppger att de utsatts för homofobiska hatbrott har legat relativt stabilt på 0,2–0,3 procent under hela mätperioden (mellan 2005–2007 och 2014–2016).

– Vid samtliga motiv är gärningspersonen vanligtvis helt okänd för den utsatta. Näst vanligast är att gärningspersonen är en ytligt bekant, säger Ava Isolde Faramarzi, utredare på Brå.

Utsatthet för hatbrott vanligare bland yngre än bland äldre
Andelen som uppger att de har utsatts för främlingsfientliga eller homofobiska hatbrott under perioden 2005–2016, eller antireligiösa hatbrott 2011–2016, är störst bland personer i åldern 16–24 år samt bland personer med låg förvärvsinkomst och bland ensamstående. För hatbrott med främlingsfientliga motiv är risken att utsättas fyra gånger större bland de yngsta, jämfört med bland de äldsta.

Fakta
Hatbrott utgörs av brott där motivet kan kopplas till rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Brås studie redovisar självrapporterad utsatthet för rån, misshandel, hot och trakasserier med främlingsfientliga, antireligiösa och homofobiska motiv.

Hela rapporten Självrapporterad utsatthet för hatbrott. Analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen 2006–2017 (Brå 2018:10) finns att ladda ner på www.bra.se

För mer information

Nyckelord

Länkar

Om

Brå
Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Brå

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum