Allt fler unga får aktivitetsersättning
Aktivitetsersättningen ska dels ge unga människor med sjukdom eller funktionsnedsättning ekonomisk trygghet, dels stimulera dem till aktivitet under tiden med ersättning i syfte att förbättra arbetsförmågan och öka deras möjligheter att delta i arbetslivet. Många av de unga vuxna som har aktivitetsersättning har kvar den till de fyller 30 år, då möjligheten att få aktivitetsersättning upphör.
– Syftet med aktivitetsersättningen är att personer ska få möjlighet att utvecklas, delta aktivt i samhällslivet och få stöd och hjälp att komma ut i arbetslivet. På det viset är aktivitetsersättningen motsägelsefull då det i första skedet är fokus på arbetsförmågans nedsättning och vad en individ inte klarar av, för att i ett senare skede, när aktivitetsersättning är beviljad, fokusera på möjligheter och förutsättningar för arbete, säger Ingeborg Watz Forslund, områdeschef för funktionsnedsättning på Försäkringskassan.
Analysen visar att de här personerna ofta tidigare har haft stöd från Försäkringskassan, och en stor del av dem kommer fortsätta få det efter att de fyllt 30 år.
– Då tidigare studier visat att få lämnar aktivitetsersättningen för arbete, och då en stor del unga både innan och efter aktivitetsersättningen har ersättning från socialförsäkringen, tycks försäkringens nuvarande utformning inte vara en fungerande väg att fullt ut uppnå målen, säger Ingeborg Watz Forslund.
Rapportens viktigaste slutsatser:
- Unga med aktivitetsersättning har ökat stadigt, från 29 000 personer år 2005 till drygt 47 000 personer år 2015. Ungefär lika många kvinnor som män har haft ersättningen under perioden.
- 60 procent av de som har aktivitetsersättning har som barn haft vårdbehov som gett deras föräldrar rätt till vårdbidrag.
- En majoritet, 60 procent, av de med aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga stannar i ersättningen tills de uppnår den övre åldersgränsen på 30 år.
- Av de som lämnar aktivitetsersättningen vid 30 års ålder går ungefär hälften direkt över till sjukersättningen. Det är något vanligare för män än för kvinnor att gå över till sjukersättning.
För mer information
Statistiken, som är en del av Försäkringskassans offentligt publicerade statistik, finns på myndighetens webbplats här.
Du hittar analysen på https://www.forsakringskassan.se/kortaanalyser
Du kan också kontakta presstjänsten på 010-116 98 88.
Nyckelord
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
Föräldrapar som vabbar mycket delar mer jämnt26.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor tar ett större ansvar för att vårda sjuka barn men ju fler dagar föräldrar vabbar desto mer delar de på ansvaret. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Lagändringar och inflation ökar utgifterna för socialförsäkringen6.2.2024 08:55:47 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli ungefär 12 miljarder högre år 2024 än år 2023 och beräknas landa på 246,5 miljarder. Inflationen förväntas höja prisbasbeloppet och löner, vilket innebär höjda ersättningsnivåer för både sjuk- och föräldraförsäkringen. Samtidigt ger lagändringar som infördes år 2022 och 2023 ökade kostnader inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Gävleborg med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Gävleborg med drygt 5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade gävleborgarna hemma 212 797 dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
Årssiffror vab: Färre dagar 2023 och mäns uttag minskar12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För andra året i rad minskar mäns uttag av vabdagar och under 2023 minskade antalet vabdagar i riket som helhet med knappt 7 procent. Det totala utbetalade beloppet för vab blev 8,6 miljarder kronor under år 2023.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Stockholms län med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Stockholms län med 8,5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade stockholmarna hemma drygt 1,6 miljoner dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum