Alternativ operationsmetod gör att unga klaffopererade kan slippa blodförtunnande
– En majoritet av patienterna med hjärtklaffsproblematik är äldre och kvalificerar väl för en biologisk protes. Men för patienter med behov av en klaff med lång hållbarhet utan blodförtunnande medicinering kan metoden vara ett betydelsefullt alternativ, och vi upplever att det finns en betydande efterfrågan, säger Fredrik Lennmyr, verksamhetschef för thoraxkirurgi- och anestesi på Akademiska sjukhuset.
Utan behandling riskerar förträngning eller läckage av hjärtats aortaklaff att leda till svår hjärtsvikt och dödlighet, men tack vare moderna metoder kan det stora flertalet behandlas säkert och effektivt. Det vanligaste är att man opererar in en klaffprotes, som kan vara av biologisk eller mekanisk typ. Biologiska proteser medför inget behov av blodförtunnande behandling. Nackdelen är att de behöver bytas på grund av slitage efter ett antal år, vilket kräver ett eller flera ytterligare ingrepp.
Yngre personer får därför ofta mekaniska proteser, som håller längre men har nackdelen att man behöver full blodförtunning livet ut. Detta kan medföra avsevärda inskränkningar i livet för personer som önskar ha en aktiv livsstil eller för kvinnor som önskar bli gravida.
Akademiska inför nu en alternativ operationsmetod som kombinerar frihet från blodförtunnande med lång hållbarhet för yngre patienter. Metoden bygger på man flyttar en av patientens befintliga hjärtklaffar enligt en teknik som beskrevs på 1960-talet av hjärtkirurgen Donald Ross.
– Ross-operationen är tekniskt mer avancerad än en traditionell klaffprotesoperation, men i gengäld finns belägg för mycket goda långtidsresultat utan blodförtunning, säger överläkare Petter Schiller som genomfört de första två operationerna. Det är förstås centralt med ett lyckat operationsresultat, och vi är så långt mycket nöjda. Sen kommer vi även att stötta patienterna med bland annat blodtryckskontrollen under det viktiga första halvåret efter operationen.
Metoden har stegvis förfinats sedan den först beskrevs på 1960-talet. I den moderna tappningen är operationstekniken standardiserad och det ingår en noggrann uppföljning efteråt.
– Ross-teamet har gjort minutiösa förberedelser och även tagit in internationell expertis för att få bästa möjliga start på programmet, säger biträdande verksamhetschef och sektionschef Vilyam Melki.
Akademiska utför över 600 öppna hjärtoperationer och 200 klaffingrepp med kateterteknik per år. Sett till det totala antalet hjärtoperationer utgör Ross-metoden en mindre andel och så kommer det att förbli även under överskådlig tid.
För mer information, kontakta:
Fredrik Lennmyr, verksamhetschef thoraxkirurgi- och anestesi, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 30 99, e-post: fredrik.lennmyr@akademiska.se
Petter Schiller, överläkare inom thoraxkirurgi- och anestesi, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 40 44, e-post: petter.schiller@akademiska.se
Vilyam Melki, biträdande verksamhetschef och sektionschef inom thoraxkirurgi- och anestesi, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 17 19, e-post: vilyam.melki@akademiska.se
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum