Lantbrukarnas Riksförbund

Ambitiös plan för återhämtning men stram jordbruksbudget för EU

Dela
Trots att Covid19-krisen visat livsmedelsproduktionens vikt för samhället drar EU ned på jordbruksbudgeten. Under onsdagseftermiddagen kom EU-kommissionens reviderade förslag till EU:s långtidsbudget, inklusive en tillfällig återhämtningsfond i och med den rådande Covid19-krisen. Förslaget hotar både livsmedelsförsörjningen och klimat- och miljöambitioner.

EU-kommissionen föreslår en långtidsbudget med en tillhörande återhämtningsplan. Jordbruksbudgeten får en ökning jämfört med tidigare förslag från 2018, men det är fortfarande inte i nivå med dagens budget utan kommer innebära en sänkning med nästan 10 procent jämfört med nuvarande budget. 

– Det är bra att EU-kommissionen prioriterar mer medel till CAP i det nya budgetförslaget jämfört med sitt tidigare förslag, men vi är tyvärr inte ens uppe i dagens nivåer. Det underlag som hittills presenterats ger oss inte information om hur fördelningen ser ut för Sverige, men vi förutsätter att det tillskott EU-kommissionen har aviserat också kommer det svenska lantbruket till del, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF.  

Ett starkt EU är viktigt  

EU:s långtidsbudget presenteras mitt under Covid19-krisen där många medlemsländer kräver ett gemensamt arbete i EU för att en snabb återhämtning.  

– Om EU ska lyckas återhämta sig från den ekonomiska krisen Covid19 skapat och samtidigt ställa om till en grön och klimatneutral ekonomi krävs att livsmedelsproduktionen ges tillräckligt med utrymme i hela EU. En stark gemensam jordbrukspolitik är grundstommen i detta. I Sverige har vi i och med krisen klassat jordbruk och livsmedelsproduktion som samhällsviktig verksamhet, och då borde den stärkas i tider av kris, säger Palle Borgström. 

Höga ambitioner blir ett slag i luften 

I EU har man högt ställda politiska ambitioner med livsmedelsproduktionen. Förslag inom såväl The Green Deal och Farm to Fork, innehåller förslag på gemensamma åtaganden på klimat-, miljö- och kvalitéområdet. Men utan finansiering genom CAP riskerar ambitionerna bli ett slag i luften. 

– Jordbruket är en nyckelsektor ifall EU ska nå sina klimatmål till 2050 och det är viktigt att jordbruket ges tillräckliga instrument för detta. Samtidigt behöver vi öka vår förmåga att producera mat, öppna landskap, energi och många andra produkter som kommer att krävas i den klimatneutrala cirkulära bioekonomin, säger Palle Borgström. 

Sveriges regering bland de snåla 

Kommissionens förslag ska förhandlas vidare bland medlemsländerna. Den svenska regeringens linje är dessvärre att ytterligare minska EU:s jordbruksbudget vilket leder till omfattande försämringar för jordbrukets möjligheter att utvecklas. Resultatet är en minskad livsmedelsproduktion inom Sverige och minskade möjligheter att jobba med ökad hållbarhet inom jordbruket, något som går stick i stäv med den svenska nationella livsmedelsstrategin.  

LRF uppmanar regeringen att istället ta en aktiv och konstruktiv roll i de kommande förhandlingarna om långtidsbudgeten och inte måla in sig i ett hörn med en ensidig besparingspolitik. Det behövs även konkurrenskraftig nationell medfinansiering så att svenska lantbrukare inte missgynnas med sämre EU-ersättningar än andra länder och för att kunna fortsätta arbetet med att ytterligare öka hållbarheten inom jordbruksproduktionen. 

– Vi företagare inom det gröna näringslivet önskar att regeringen istället bidrar till de rimliga förutsättningar som krävs för att vi ska kunna producera högkvalitativ mat och klimatsmarta råvaror. Och en stark CAP-budget ger bättre förutsättningar för våra jordbrukskollegor i andra EU-länder att jobba åt samma håll som vi, säger Palle Borgström.  

Nyckelord

Kontakter

Kontakta oss via mail: press@lrf.se eller på pressnummer 010-184 40 70

Länkar

Om

Lantbrukarnas Riksförbund
Lantbrukarnas Riksförbund
Franzéngatan 1
11251 Stockholm

010-1844000https://www.lrf.se/

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Enskilda vägar säkrar maten och energi – även i framtiden?15.4.2024 06:45:00 CEST | Pressmeddelande

Idag behöver Sverige landsbygdens enskilda vägar för att säkra att det finns mat på bordet och energi till de svenska hemmen. Nio av tio lantbrukare i Sverige bedriver sin verksamhet längs en enskild väg och 90 procent av alla skogstransporter börjar där. Men ingen vet hur länge Sverige kan lita på dagens enskilda vägar. Det framkommer i Trafikverket inriktningsunderlag inför kommande infrastrukturproposition. Regeringen behöver i kommande infrastrukturproposition säkerställa den potentiella säkerhetsrisk som finns när det saknas data på dagens, och därmed framtidens, tillstånd för Sveriges största vägnät.

LRFs ekonomi fortsatt stabil - sår för ökad tillväxt12.4.2024 10:47:37 CEST | Nyheter

LRF-koncernens ekonomi är fortsatt stabil och redovisar 2023 ett resultat efter skatt på -77 Mkr. Det är en stark återhämtning jämfört med 2022 när resultatet landade på -665 Mkr. Bakom 2023 års resultat ligger positiv finansavkastning och ett betydande resultatlyft i LRF Samköp. Samtidigt påverkas resultatet tydligt av en extraordinär inflationsrelaterad uppräkning av LRFs pensionsskuld om hela 163 Mkr.

Varglagstiftningen måste ändras11.4.2024 15:54:51 CEST | Pressmeddelande

Vargarna flytta fram sina positioner. Nu har ytterligare en av lantbrukets gröna näringar drabbats av vargangrepp, hästnäringen. Samtidigt som Naturvårdsverket, på regeringens uppdrag, nyligen presenterat riktlinjer för att underlätta skyddsjakt slår förvaltningsrätten fast att det är nuvarande lagstiftning som gäller och därmed förbjuder skyddsjakt av varg. Vargen breder ut sig i mellan- och södra Sverige och nuvarande varglagstiftning hinner inte med.

Skogens artskydd kan årligen kosta 10 miljarder kr. - Vem ska betala?10.4.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

LRFs rapport ”Artskyddet och skogen” visar på 2 miljoner hektar skog kan tvingas undantas från skogsbruk, ungefär 4 miljoner fotbollsplaner (hela ytan Stockholm, Uppsala och Södermanlands län), enbart till följd av fem bedömda arter. Den årliga kostnaden för att ersätta skogsägarna vid en sådan tillämpning skulle vara ca 10 miljarder kr per år. Frågan är vem som ska betala?

Pressinbjudan. Artskyddet kostar skogen 10 miljarder kr per år. - Vem ska betala?8.4.2024 15:08:21 CEST | Pressinbjudan

LRF bjuder in till ett presswebbinarium, onsdag den 10 april kl. 08.00, där vi presenterar rapporten "Artskyddet och skogen". Här kommer ni att få ta del av artskyddets konsekvenser för skogens olika nyttor. Samtidigt lyfter rapporten konkreta förslag till regeringen om hur artskyddsförordningen kan göras mer träffsäker för samhället och mer rättssäker för Sveriges skogsägare, samtidigt som den biologiska mångfalden kan utvecklas.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye