Andelen obehöriga lärare ökar
– Bristen på behöriga lärare är fortsatt allvarlig. Det går fler elever än tidigare i både grundskolan och gymnasiet men det finns helt enkelt inte tillräckligt många behöriga lärare att få tag på, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.
Andelen lärare med pedagogisk examen minskar
Läsåret 2016/17 har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat inom nästan alla skolformer, jämfört med läsåret före. Den största minskningen har skett inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Av de drygt 16 500 lärare, räknat i heltidstjänster, som har nyanställts det senaste läsåret saknar 57 procent pedagogisk högskoleexamen.
– Mer än var tredje lärare som saknar pedagogisk högskoleexamen har anställts det senaste läsåret. Jag hoppas att de får en extra bra introduktion och stöd i arbetet och att de så småningom väljer att utbilda sig till lärare, säger Niclas Westin.
Antalet behöriga lärare ökar
Antalet behöriga lärare, med legitimation i minst ett undervisningsämne, har ökat från totalt knappt 71 500 heltidstjänster föregående läsår, till drygt 73 400 heltidstjänster. Men den ökningen har inte lett till att andelen behöriga lärare har ökat. Det beror på att det har nyanställts många utan pedagogisk högskoleexamen som varken har eller kan få lärarlegitimation.
Inom grundskolan och utbildning i svenska för invandrare har andelen behöriga lärare med legitimation i minst ett undervisningsämne minskat. I grundskolan har andelen minskat med 1,3 procentenheter och inom utbildning i svenska för invandrare med 3,6 procentenheter.
Fler lärare inom skolväsendet
Totalt inom skolväsendet har antalet lärare ökat från knappt 125 100 heltidstjänster läsåret 2015/16 till drygt 132 300 läsåret 2016/17. Det är en ökning med knappt sex procent. Den största ökningen har skett inom utbildningen i svenska för invandrare. Mellan läsåren 2014/15 och 2015/16 ökade antalet lärare räknat i heltidstjänster med drygt två procent.
Kontaktuppgifter
Niclas Westin, enhetschef, 08 - 527 333 80
För frågor om statistiken kontakta
José Luis Berrospi, undervisningsråd, 08 - 527 333 56
Nina Beer, undervisningsråd, 08 - 527 332 92
Länkar
- Databas: Jämförelsetal
- Lärarlyftet: Säkra behörigheten genom Lärarlyftet. Sök senast den 18 april
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Förskola
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Grundskola
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Grundsärskola
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Gymnasieskolan
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Gymnasiesärskolan
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Kommunal vuxenutbildning
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Specialskolan
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Särskild utbildning för vuxna
- Officiell statistik om personal på nationell nivå: Utbildning i svenska för invandrare
- PM: Pedagogisk personal läsåret 2016/17
- Siris databas
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Andelen behöriga lärare ökar4.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.
Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Påminnelse pressinbjudan: resultaten av PISA 20224.12.2023 11:41:11 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Pressinbjudan: resultaten av PISA 202228.11.2023 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum