–Det finns en underbar sång med Lill Lindfors som heter "Tillsammans är ett sätt att finnas till". Ordet "tillsammans" är det som kommer till mig när jag ska beskriva de tio åren med Sufflören. Först var jag ensam med mina idéer och drömmar, sedan sträckte Gösta Ekman plötsligt ut handen och i tio år har jag fått vara tillsammans med en publik som skrattat och gråtit med sufflören. Det var ett sätt att finnas till. Jag minns det redan, säger Andreas T Olsson.

”Blixtrande intelligent. En stjärna har fötts på Dramaten” skrev Dagens Nyheter och ”med enastående humor, fingertoppskänsla och tajming” skrev Svenska Dagbladet efter premiären av Sufflören som nu ges för sista gången.

Sufflören är en varm och sorglig komedi där publiken får möta en sufflör som faktiskt hittat sin perfekta plats i världen. Som trivs med att behövas som mest när han märks som minst. Och som älskar teatern och dess klassiska texter, men trivs sämre i världen utanför.

En första version av monologen hade premiär 22 september 2012 som en del av Andreas T Olssons examen på Teaterhögskolan i Stockholm. En utökad version hade premiär på Dramaten 20 september 2013 med Gösta Ekman som extra regiöga, eller som Gösta uttryckte det: V. I. S. (Vän I Salongen). Sedan dess har Sufflören spelats i repertoar på Dramaten, turnerat med Riksteatern och gästspelat på Stanislavskijfestivalen i Moskva. Den har också sänts som Veckans föreställning i SVT, valts ut till Scenkonstbiennalen samt givits ut i bokform av Dramatikerförbundet. Monologen har också satts upp och spelats utomlands, exempelvis gjorde Nils Vogt rollen i Oslo och Preben Kristensen i Köpenhamn.

Kvällen börjar med den sista Sufflören, därefter är det paus och sedan följer samtalet mellan Anneli och Andreas som bland annat varvas med utdrag ur Andreas roman Sista gästen och kabarén Kuriosakabinettet som framförs med skådespelaren och pianisten Fredrik Meyer. Det blir också lite nyskrivet ur en kommande monolog.