- Utvecklingen går rekordsnabbt just nu och det pågår många studier där olika typer av läkemedel testas på människa, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist. Myndighetens roll är att noga granska den medicinska nyttan och väga dessa mot riskerna för biverkningar innan man kan börja använda läkemedlen i sjukvården.

Läkemedelsverket samverkar med de andra läkemedelsmyndigheterna inom EU för att på olika sätt stödja utvecklingen av läkemedel som kan behandla och förebygga covid-19, bland annat genom att;

• erbjuda vetenskaplig och regulatorisk rådgivning för alla covid-19-projekt,
• etablera regulatoriska snabbspår så att olika delar i godkännandeprocessen ska gå så snabbt som möjligt,
• löpande utvärdera kliniska resultat från olika läkemedelsstudier för att bistå hälso- och sjukvården med kunskapsstöd kring olika behandlingar.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har nyligen etablerat en särskild arbetsgrupp (COVID-ETF) för att snabbt kunna samordna resurser och stödja olika utvecklingsprojekt inom EU.

Pågående studier av läkemedel mot covid-19

Det finns inga läkemedel som är godkända för att behandla covid-19, men runt om i världen pågår kliniska studier med flera typer av läkemedel som skulle kunna ha effekt vid behandling av patienter med covid-19.

Antivirala läkemedel: Dessa antas ha en effekt på viruset och hindrar att det förökar sig eller infekterar kroppens celler. Det finns flera kandidater som har visat effekt i provrör (cellkultur), men ännu har ingen substans visat effekt i människa. Exempel på denna typ av läkemedel är remdesivir (under utveckling och inte godkänt), klorokinfosfat (godkänt för användning mot malaria) och hydroxiklorokin (Plaquenil) (godkänt för behandling av olika reumatologiska sjukdomar), samt lopinavir/ritonavir (Kaletra) (godkänt för behandling av HIV).

Immunmodulerande läkemedel: Dessa avser att skydda svårt sjuka patienter mot skadliga effekter av det kraftiga immunsvar som orsakas av virusinfektionen, och som ska skydda mot vävnadsskador från det egna immunförsvaret. Det finns många olika kandidater, både sådana som är godkända för behandling av t ex reumatologiska sjukdomar eller cancerbehandlingar, och experimentella läkemedel under utveckling.

Antiserum: Detta är regulatoriskt inte klassat som läkemedel, men på många ställen i världen prövas nu serum från personer som har tillfrisknat från covid-19, och som ges som en transfusion till sjuka eller i förebyggande syfte till riskgrupper. Man har använt denna metod för andra infektioner tidigare, men ännu har inga resultat publicerats för covid-19.

Vaccin mot covid-19

Vaccinering är en av de mest effektiva metoderna för att hindra smittspridning och bekämpa sjukdomsutbrott. Vaccinering har varit mycket framgångsrikt i kampen mot bland annat polio, influensa, mässling och en rad andra sjukdomar i historien.

Det finns inget godkänt vaccin mot covid-19. Det finns inte heller något godkänt vaccin mot de andra sjukdomar som orsakas av coronavirus, till exempel SARS eller MERS.

En rad aktörer i världen arbetar på olika sätt med att försöka ta fram ett vaccin mot covid-19. Det finns idag två vacciner som genomgår klinisk prövning på människor (fas I) i världen. Inget av studierna sker i Sverige. Det tar lång tid att utveckla vacciner, i normala fall många år. Även om det pågår intensiv forskning för covid-19 så bör man räkna med att ett vaccin inte kommer att vara godkänt för användning under 2020.

I avsaknad av vaccin och andra förebyggande läkemedel ska man följa de rekommendationer som utfärdas av Folkhälsomyndigheten för att skydda sig själv och andra mot sjukdomen.

Om coronavisruset

Sjukdomen covid-19 orsakas av en helt ny variant av coronavirus (SARS-CoV-2) som aldrig tidigare hittats hos människor. Viruset identifierades i december 2019. Andra varianter av gruppen coronavirus är kända för att kunna orsaka allvarliga sjukdomar hos människor, till exempel Middle East Respiratory Syndrome (MERS) och Severe Acute Respiratory Syndrome (SARS).