Antalet assistanstimmar har slutat öka

Orsakerna till detta är enligt rapporten sannolikt flera. Färre personer har ansökt om fler timmar de senaste åren, vilket innebär att färre kan få beslut om fler beviljade timmar. Det kan i sin tur delvis bero på att det är färre personer som beviljas rätt till assistansersättning och historiskt har det varit vanligt att just nya mottagare ansöker om fler timmar.

Att färre personer ansöker om fler timmar kan också tyda på att det har börjat uppstå en viss mättnad i assistansersättningen, alltså att mottagarna ofta redan beviljats så många timmar som de behöver eller kan styrka att de behöver. Det skulle kunna vara förklaringen till att antalet ansökningar om fler timmar har mer än halverats sedan 2015.

– En annan intressant faktor är att borttagandet av de så kallade tvåårsomprövningarna 2018 också kan ha haft en påverkan. Detta eftersom dessa ofta ledde till en ansökan om fler timmar, vilket i sin tur ofta ledde till att personen beviljades fler timmar, säger Lena Birkelöf, rapportförfattare på Försäkringskassans avdelning för analys och prognos.

Assistansersättningens utveckling i stort följer i princip samma mönster som tidigare – ett minskat inflöde av mottagare innebär att det totala antalet mottagare minskar över tid – under 2019 var det cirka 350 personer färre som fick ersättning jämfört med året innan. På lite längre sikt har antalet minskat från drygt 16 000 personer 2015 till drygt 14 000 personer 2019.

Anledningen till detta är framförallt att förändringar i lagstiftning och rättspraxis har påverkat antalet personer som har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. De största förändringarna är dessa:

• Domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avseende annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade samt egenvård som grundläggande behov.
  
  
• Förändringar i lagstiftningen och tillämpningen gällande omprövning av rätten till assistansersättning.
  
  
• Tolkningen av vad ”hjälp med personlig hygien” innebär.

Det blir också tydligt av rapporten att många som söker assistansersättning gör det utan att tillhöra gruppen som stödet är till för, det som i lagen kallas personkrets. Under perioden som rapporten avser var det orsak till avslag i cirka en tredjedel av alla ansökningar

– I viss mån kan detta handla om en okunskap om vad assistansersättning från Försäkringskassan är och vem som har rätt till det. Det kan i sin tur ha att göra med att lagstiftningen är väldigt komplicerad. Självklart finns det även anledning för oss, kommunerna och andra aktörer att fundera över vad vi kan göra för att förklara detta på ett bättre sätt, säger Andreas Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassans avdelning för funktionsnedsättning.

Kontakt:
Försäkringskassans presstjänst, 010-116 98 88.