– Sveriges bistånd behövs mer än någonsin. Rekordmånga människor var på flykt redan innan Ukrainakriget bröt ut, matpriserna skenar när vetexporten från Ukraina hotas, och covidpandemin fortgår i stora delar av världen. Att i det läget använda en stor del av biståndsbudgeten för att finansiera det svenska flyktingmottagandet är oklokt och mycket kortsiktigt, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.

Klimatförändringarna gör att antalet människor som inte har tillräckligt med mat ökar sedan flera år. 45 miljoner människor befinner sig idag i akut hungersnöd. Tidigare i år larmade FN om att fler än 14 miljoner människor på Afrikas horn hotas av akut svält på grund av långvarig torka. Kriget i Ukraina driver upp priserna på mat ytterligare, och drabbar särskilt en rad länder i Mellanöstern och Nordafrika som är starkt beroende av importen från Ukraina.

Covidpandemin har skapat en mycket djup kris som stora delar av världen inte har hämtat sig från. 2021 föll 120 miljoner människor tillbaka i extrem fattigdom. 170 miljoner barn har varit utan skolgång i mer än ett år, många riskerar att aldrig komma tillbaka till skolan.

Sveriges demokratistöd, inte minst stödet till människorättsförsvarare, journalister och demokratiaktivister, bidrar till att förebygga konflikter som skapar humanitära kriser.

– Kriget i Ukraina, är liksom covidpandemin, en exceptionell situation och vi behöver kraftsamla för att stödja och ta emot de ukrainska flyktingar som kommer till Sverige. Men under pandemin har regeringen finansierat utgifter för olika typer av pandemistöd genom att tillfälligt öka statens utgifter. På samma sätt bör regeringen kunna hitta innovativa sätt att finansiera kostnaderna för ett exceptionellt högt flyktingmottagande, säger Erik Lysén.

– Vi befinner oss idag i ett skarpt läge där Sveriges solidaritet prövas. Jag vill påminna om att Socialdemokraternas internationella program slår fast att ”Den internationella solidariteten ska vara som störst med dem som behöver den allra mest. Biståndsmedel ska användas till att uppnå biståndsmålen. Vi anser att avräkningar för utgifter utanför det som traditionellt räknas till bistånd ska användas restriktivt.” , säger Erik Lysén.