Under ett par års tid har Akavia och Akavias tidigare förbund Jusek och Civilekonomerna arbetat med att öka kunskapen om och utveckla politik för det som skapar välbefinnande i arbetet. Skälet till detta arbete är enkelt: arbetsmiljö och välbefinnande är frågor som prioriteras högt av medlemmarna och ett högt välbefinnande i arbetet påverkar arbetsmarknadens funktionssätt och gynnar verksamhetens produktivitet.

– Sedan 30 år har välbefinnandet i arbetet utvecklats svagt i Sverige och pandemin har förstärkt den här trenden. Därför är det högt tid att tydligare inkludera arbetsmiljöns positiva aspekter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att åtgärda hot och risker är självklart nödvändigt, men det är inte tillräckligt i dagens arbetsliv, säger Daniel Lind, chefekonom på Akavia.

En utmaning med ett större fokus på positiva faktorer som skapar välbefinnande i arbetet är hur konkreta åtgärder kan och bör utformas. Därför är det positivt att regeringen i den nya strategin har gett sina arbetsmiljörelaterade myndigheter i uppdrag att årligen inkomma med konkreta åtgärdsplaner.

– Regeringen kan gå före i arbetet med att tydligare styra arbetsmiljöpolitiken mot välbefinnande till exempel genom att ändra målformuleringar och skärpa kraven på myndigheter och kommuner/regioner. När humankapitalet många gånger är arbetsgivarens viktigaste kapital, då finns det goda skäl för samhället att också lägga större fokus på att förstå dess nuläge och drivkrafter, avslutar Daniel Lind.

Fakta:

I dag har regeringen beslutat om och offentliggjort sin nya arbetsmiljöstrategi. Den här strategin sträcker sig fram till och med år 2025 och visar vilka långsiktiga prioriteringar som ska styra regeringens arbetsmiljöpolitik och hur den ska genomföras.

Läs tidigare rapporter om välbefinnande i arbetet från Akavia/Jusek:

https://www.jusek.se/globalassets/pdf/rapporter/rapport-akademiker-171109.pdf

https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2017/11/45-6-dl.pdf